Norrtälje kommuns välvilja att ge fåglar en ny häckningsplats har irriterat både invånare och ornitologer. De enda som tycks nöjda är företaget som fakturerade – och måsarna.
I Norrtälje hamn tänker man fördubbla antalet invånare under en 15- till 20-årsperiod. Enligt kommunen är man nu halvvägs in i den processen.
Mindre önskvärda hamninvånare, som fåglar, får då maka på sig när hamnen byggs ut och moderniseras. De gamla dykdalberna, betongfundamenten, som en gång i tiden utgjorde förtöjningsplats för båtar, ska bort. Problemet är att de har utgjort skyddade häckningsplatser för en mängd olika fåglar.
För att undvika negativa konsekvenser för häckningarna valde kommunen att 2021 skapa konstgjorda häckningsplatser längre ut i hamnen. Med ambitionen att efterlikna betongfundamenten skapades en specialbyggd flotte med ett övre plan.
– Det är en träflotte med flytelement som förankrats för att inte driva iväg. Vi har byggt den så att den ska vara svår att klättra på, bland annat för mink, säger Carolina Sahlén, projektledare för hållbar stadsutveckling och det kommunala projektet Norrtälje hamn.
De fåglar som var tänkta att skyddas har än så länge valt att stanna kvar på de ursprungliga häckningsplatserna, men Carolina Sahlén hoppas att flottarna kommer att accepteras i vår.
Än så länge har flotten mest använts av måsar, vilket gett den smeknamnet ”Måsflotten”.
År 2019 gjordes en fågelinventering med hjälp av Naturföretaget i syfte att undersöka om det häckade hotade arter i området. Inventeringen visar att det fanns en medelstor skrattmåskoloni på det yttersta fundamentet. Det häckade också runt 20 par tärnor i området, men de är inte hotade enligt rödlistan. Inventeraren observerade också trutar runt betongfundamenten.

Havsfåglar som skrattmås och trut var tänkta att lockas till flotten för att häcka. Foto: Hasse Holmberg/TT
Länsstyrelsen skriver i sitt utlåtande att sill- och gråtrut är sårbara enligt rödlistan, och det räckte för ett föreläggande om förebyggande åtgärder enligt 12 kap 6 § i miljöbalken. Men varken sill- eller gråtrut häckar i området enligt inventeraren.
– Vi tror inte att det kommer att bli någon störning på de yttre fundamenten där de viktigaste häckningarna sker, men för att förebygga problem testar vi flotten. Faller det bra ut kan vi tänka oss att bygga fler, säger Sahlén.
Faller det bra ut kan vi tänka oss att bygga fler.
Carolina Sahlén Projektledare för hållbar stadsutveckling och det kommunala projektet Norrtälje hamn
Enligt Länsstyrelsen ska tre flottar byggas, såvida de ger önskat resultat.
I sociala medier har man inte sparat på glåporden och någon undrar: ”Vad är flotten gjord av? För det priset kan man få en Attefallsstuga.”
– Vi har bedömt att det är ett ganska normalt pris. Om det är mycket eller lite är en bedömningsfråga, säger Carolina Sahlén.
Kristoffer Stighäll är ornitolog vid Roslagens ornitologiska förening och dömer ut lösningen.
– Den är helt värdelös för att den är alldeles för liten och alldeles för låg. Den har ingen betydelse för sjöfågel, säger han.
Han blev tillfrågad som expert på ett tidigt stadium men påstår att man inte tog till sig hans råd, som handlade om att bygga något som är högt så att inte mink och utter kan komma åt fåglarna.
– Jag går regelbundet i hamnen och det är ytterligt sällan det är någon fågel på den, ännu mindre häckningar. Den kan de ta bort direkt, säger han.
Den är helt värdelös för att den är alldeles för liten och alldeles för låg.
Kristoffer Stighäll OrnitologRoslagens ornitologiska förening
Han tycker att kommunen kan låta det stora, yttre fundamentet stå kvar, alternativt bygga ett rejält fundament i närheten.
Kommunen undersökte just ett sådant alternativ, men förkastade det.
– Vi tittade på en pålad konstruktion också, men det rörde sig om en kostnad på en halv miljon, tillägger Carolina Sahlén.
Utöver inköpskostnaden för flotten tillkommer kostnader för eventuellt underhåll samt tillsyn under våren så att inte flotten driver iväg med vårisen.
Carolina Sahlén minns inte om det skedde någon upphandling kring beslutet att köpa flotten. Inköpet kompliceras av att det råder ett nära samarbete med exploatören NCC, i vad som betecknas som strategisk samverkan.
– Kommunen driver projektet. NCC är kommunens upphandlade entreprenör. NCC gör inköpet och betalar leverantören. NCC utför arbeten både själva och med underentreprenörer beroende på typ av arbeten. Kommunen betalar NCC, berättar hon.

Ulrika Falk (S) tycker frågan borde ha landat på politisk nivå, då det är en ganska stor investering. Foto: Norrtälje kommun
Ulrika Falk från Socialdemokraterna utgör opposition i den moderatstyrda kommunen. Till skillnad från Carolina Sahlén anser hon inte att det är en bra investering, men erkänner att hon inte har tillräckligt med kunskap i ämnet.
– Nej, det tycker jag inte. Jag tycker att det är frågor som skulle landat på politisk nivå. Det är en ganska stor investering, säger hon.
Hon anser att kanadagässen vid badplatserna är ett större problem.
Carolina Sahlén ser inte att pengarna hade kunnat investeras på bättre sätt. Hon känner inte heller till om lösningen har testats någon annanstans.
Det hör inte till vanligheten att kommuner köper in häckningsflottar, men det är inte heller ett okänt fenomen. Det är en av flera lösningar för att hindra förlust av häckningsplatser i samband med nybyggnation.
Enligt en pontontillverkare som Epoch Times har talat med skulle priset kunna pressas till en bra bit under 100 000 kronor. Företaget förklarar att det inte är ovanligt att exploatören skär emellan i denna typ av samarbete, att det helt enkelt är en del av deras vinst.
På frågan om huruvida Norrtälje kommun har en bättre ekonomi än andra kommuner svarar Sahlén att de troligtvis är en snittkommun. Gällande hamnprojektet hänvisar hon till privata pengar från exploatörer som NCC.
– Vi har exploateringsbidrag från privata aktörer så att det finns ekonomi för denna typ av satsning. Utan intäkterna skulle vi inte kunna göra lika mycket. Flotten genererar inte intäkter men kan höja värdet för området.
Att i stället sänka skatterna är inte ett alternativ enligt Carolina Sahlén.
– Nej … det är inte riktigt så det funkar. Vi har investeringsbeslut på det vi har tänkt bygga och de är baserade på en kalkyl med både utgifter och intäkter, förklarar hon.
Under maj och juni månad kommer kommunen att genomföra en utvärdering av flotteprojektet för att se om det har blivit några häckningar.

Gråtruten och andra kustbundna arter lider ibland av tiaminbrist, vilket gjort att de har tagits upp i rödlistan över hotade arter. Foto: Leif R Jansson /TT
Kontakta skribenten:
[email protected]