loadingProblematisk skolfrånvaro blir vanligare högre upp i åldrarna. Ju längre man är hemma, desto svårare blir det att återvända. Foto: Imzam Khan
Problematisk skolfrånvaro blir vanligare högre upp i åldrarna. Ju längre man är hemma, desto svårare blir det att återvända. Foto: Imzam Khan
Inrikes

Hemmasittande elever – ett mångfacetterat problem

Camilla Johansson

Hemmasittare är ett begrepp som blivit synonymt med elever som av olika anledningar inte förmår gå till skolan. Det kan handla om mobbning, social fobi eller en neuropsykiatrisk diagnos som gör det svårt att fungera i en stressig skolmiljö.


Ett problem när det gäller att vidta åtgärder för att hjälpa dessa barn och ungdomar att återgå till skolan är att ingen i dag vet hur många det faktiskt är som sitter hemma. Tobias Forsell, forskare vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, har forskat på svårigheterna för dessa elever. I det arbetet har han sett hur problematisk skolfrånvaro kan relateras till flera samverkande faktorer kopplade till eleven, familjen, skolan och kamraterna.

– Att erfara misslyckanden i klassrummet, att uppleva sig vara utanför gemenskapen eller att ha känslor av otrygghet bidrar till att eleven skyddar sig själv genom att undvika skolan. När frånvaron pågår över en längre period tillkommer vanligtvis faktorer som bidrar till att vidmakthålla frånvaron, säger han och fortsätter:

Anledningar till problematisk frånvaro

Forskning visar att det sällan finns enbart en anledning till att en elev inte närvarar i skolan eller ingår i något utbildningssammanhang.

Vanligtvis är det en unik kombination av ett flertal påverkansfaktorer: sociala omständigheter, psykologiska anledningar och hemförhållanden.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, är vanligt i gruppen elever med problematisk skolfrånvaro.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har uppskattats till cirka 10 procent, men allt mellan 2 och 15 procent har föreslagits i forskning.

Neuropsykiatriska diagnoser kan innebära svårigheter att koncentrera sig längre stunder, svårigheter med impulskontroll eller att uppfatta information.

Lärare har rankat nedstämdhet och depression som vanliga anledningar till problematisk frånvaro.

Elever som är sårbara för förändringar, övergångar och mindre organiserade klassrum upplever stress och osäkerhet.

Källa: Man är ju typ elev, fast på avstånd - Tobias Forsell

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingProblematisk skolfrånvaro blir vanligare högre upp i åldrarna. Ju längre man är hemma, desto svårare blir det att återvända. Foto: Imzam Khan
Problematisk skolfrånvaro blir vanligare högre upp i åldrarna. Ju längre man är hemma, desto svårare blir det att återvända. Foto: Imzam Khan
Inrikes

Hemmasittande elever – ett mångfacetterat problem

Camilla Johansson

Hemmasittare är ett begrepp som blivit synonymt med elever som av olika anledningar inte förmår gå till skolan. Det kan handla om mobbning, social fobi eller en neuropsykiatrisk diagnos som gör det svårt att fungera i en stressig skolmiljö.


Ett problem när det gäller att vidta åtgärder för att hjälpa dessa barn och ungdomar att återgå till skolan är att ingen i dag vet hur många det faktiskt är som sitter hemma. Tobias Forsell, forskare vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, har forskat på svårigheterna för dessa elever. I det arbetet har han sett hur problematisk skolfrånvaro kan relateras till flera samverkande faktorer kopplade till eleven, familjen, skolan och kamraterna.

– Att erfara misslyckanden i klassrummet, att uppleva sig vara utanför gemenskapen eller att ha känslor av otrygghet bidrar till att eleven skyddar sig själv genom att undvika skolan. När frånvaron pågår över en längre period tillkommer vanligtvis faktorer som bidrar till att vidmakthålla frånvaron, säger han och fortsätter:

Anledningar till problematisk frånvaro

Forskning visar att det sällan finns enbart en anledning till att en elev inte närvarar i skolan eller ingår i något utbildningssammanhang.

Vanligtvis är det en unik kombination av ett flertal påverkansfaktorer: sociala omständigheter, psykologiska anledningar och hemförhållanden.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, är vanligt i gruppen elever med problematisk skolfrånvaro.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har uppskattats till cirka 10 procent, men allt mellan 2 och 15 procent har föreslagits i forskning.

Neuropsykiatriska diagnoser kan innebära svårigheter att koncentrera sig längre stunder, svårigheter med impulskontroll eller att uppfatta information.

Lärare har rankat nedstämdhet och depression som vanliga anledningar till problematisk frånvaro.

Elever som är sårbara för förändringar, övergångar och mindre organiserade klassrum upplever stress och osäkerhet.

Källa: Man är ju typ elev, fast på avstånd - Tobias Forsell

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024