Varje gemenskap vilar oundvikligen på sina värderingar. I många kulturer har gemenskapen varit så homogen att det mesta har gått att enas om, i allt från klädsel till uppfattningar om varför vår värld blev till. I dag befinner vi oss i en mer splittrad, eller snarare bristfällig, gemenskap. Detta är särskilt påtagligt då de sociala sammanhangen har blivit större; de har behövt skalas ner till de minsta gemensamma nämnarna. Människan har därför tvingats att bli en sökare efter gemenskap.

I skenet av denna situation har några få värden fått oerhört stor betydelse och blivit något som alla vill göra anspråk på. Få begrepp har blivit allmängods i samma omfattning som yttrandefrihet. I princip alla i den samtida västerländska debatten skulle hävda att de slår vakt om den. Många är dock beredda att fästa brasklappar på yttrandefriheten – de är för den, men den är inte absolut, brukar det heta. Ett påstående som i sak naturligtvis är riktigt; särskilt påtagligt gäller att vi inte får hota varandra. Problemet med brasklappar är dock att en stor mängd av dem gör att vi kan vara för vad som helst utan att det kostar något alls.