Den har varit på väg i snart 50 år och har färdats över 25 miljarder kilometer. I dag når rymdsonden Voyager 1 ännu en milstolpe – med bland annat en svensk hälsning ombord.
Det mesta av utrustningen ombord har sedan länge stängts av för att spara el.
Men i några år till går det att hålla kontakt med Voyager 1, som strax före lunch svensk tid i dag passerar milstolpen ett ljusdygn från jorden.
– Det är fascinerande. Det är ju 50 år gammal teknik och ett systemminne som är försvinnande litet jämfört med dagens tekniska miljö, säger Jonas Appelberg, som är kommunikatör på Rymdstyrelsen.
De båda Voyagersonderna har, utöver vetenskaplig utrustning, även varsin guldskiva ombord. På skivorna finns bland annat en hälsning på svenska. Foto: Nasa/AP/TT
– Men det går ändå fortfarande att prata med den. Det går att skicka kommandon. Man måste bara vänta två dygn på ett svar, trots att radiovågorna går i ljusets hastighet.
Svensk hälsning
”Hälsningar från en dataprogrammerare i den lilla universitetsstaden Ithaca på planeten Jorden."
Så lyder den svenska hälsningen på de guldpläterade kopparskivorna ombord på Voyager 1 respektive tvillingsonden Voyager 2.
Meddelandet, som lästes in av Gunnel Almgren Schaar inför uppskjutningen 1977, är i gott sällskap med bland annat liknande budskap på drygt 50 andra språk samt musik av exempelvis Bach, Mozart, Beethoven – och Chuck Berry.
Men syftet med sonderna var naturligtvis inte att skicka en blandskiva till eventuella framtida utomjordiska upphittare. I stället skickade Nasa upp de båda sonderna för att i första hand utforska Jupiter och Saturnus.
Långt kvar
Tack vare en oväntat lång livstid har sonderna fortsatt att leverera data långt efter det att de lämnat planeterna bakom sig.
Trots att Voyager 1 nu är ett ljusdygn – 25,9 miljarder kilometer – från jorden och färdas i cirka 61 000 kilometer i timmen har sonden dock uppemot 30 000 år kvar innan den lämnar solsystemet.
– Den här rymdsonden har färdats i en ganska bra hastighet rakt bort i snart 50 år och ändå bara kommit ett ljusdygn. Så de enorma avstånden i universum blir väldigt konkreta här, säger Jonas Appelberg.













