loadingInvånare söker i rasmassorna efter en byggnad i den venezuelanska staden La Guaira. Bråten från förstörelsen efter de dubbla skalven kan leda till en ny katastrof – i havet. Bilden togs i slutet av juni. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Invånare söker i rasmassorna efter en byggnad i den venezuelanska staden La Guaira. Bråten från förstörelsen efter de dubbla skalven kan leda till en ny katastrof – i havet. Bilden togs i slutet av juni. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes

Venezuelas nästa kris: 1,28 miljoner ton bråte

Kristin Groth/TT

Arbetet med att bärga de döda fortsätter i Venezuela, där tusentals människor omkom i de dubbla jordskalven i slutet av juni. Samtidigt kommer varningar om allvarliga miljörisker när all bråte efter katastrofen ska hanteras.

Över 5 000 människor har bekräftats omkomna, ännu fler skadades och över 20 000 förlorade sina hem i de förödande jordbävningarna i Venezuela. Tusentals människor saknas fortfarande.

Delstaten La Guaira drabbades hårdast. Hamnstaden med samma namn, vars silhuett en gång kännetecknades av höghus, består i dag till stor del av enorma högar med bråte.

Hanteringen av uppskattningsvis 1,28 miljoner ton avfall är komplicerad, poängterar miljöexperter. Det skriver Deutsche Welle.

En tidigare flerfamiljsbyggnad i La Guaira i Venezuela. Bilden är från början av juli. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Dumpning vid havet

Det har kommit rapporter om att rasmassor dumpas längs kusten, ibland inom räckhåll för havets vågor. Men sådan hantering av avfallet kan utgöra risker för de ömtåliga marina ekosystemen i området, varnar biologen och miljöspecialisten Cristina Fiol, professor vid Universidad de Margarita, i en intervju med nyhetssajten.

– Att använda havet som soptipp är ett sätt att dölja en katastrof, vilket bara skjuter upp och förstorar dess konsekvenser, säger hon.

Dumpningen kan påverka både djur och växter i havet, och även leda till folkhälsoproblem hos invånare som äter förorenad fisk och skaldjur, säger hon.

På tisdagen inleddes en ny insats vid kusten i La Guaira för att övervaka hanteringen av bråte, rapporterar tv-kanalen Telesur. Enligt myndigheterna är tanken med initiativet att stödja återuppbyggnaden och samtidigt minska miljöriskerna i samband med hanteringen av rasmassor.

Bevakningen sker med motorcyklar, patrullfordon och drönare som kontinuerligt ska ha uppsikt över kusten och säkerställa att bråten hanteras på rätt sätt.

Frivilliga insatser

De två skalven den 24 juni kom i tät följd, inom en minut, och ledde till stor förödelse. Över 23 500 människor som har förlorat sina hem lever fortfarande i provisoriska läger i arenor och på torg.

Mitt i tragedin är de frivilliga insatserna avgörande. Ett exempel är designern Efrain Mogollon som har samlat ihop en grupp sömmerskor. I vanliga fall syr de färgstarka damkläder med voluminösa volanger och lekfulla draperingar. Efter de stora jordbävningarna tillverkar de i stället liksäckar åt dödsoffren och presenningar till människor som blivit hemlösa, rapporterar AFP.

– Vi behövde ta reda på vad vi kunde göra utifrån det vi vet att vi kan, säger Efrain Mogollon.

– Och i det här fallet var det sömnad.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingInvånare söker i rasmassorna efter en byggnad i den venezuelanska staden La Guaira. Bråten från förstörelsen efter de dubbla skalven kan leda till en ny katastrof – i havet. Bilden togs i slutet av juni. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Invånare söker i rasmassorna efter en byggnad i den venezuelanska staden La Guaira. Bråten från förstörelsen efter de dubbla skalven kan leda till en ny katastrof – i havet. Bilden togs i slutet av juni. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes

Venezuelas nästa kris: 1,28 miljoner ton bråte

Kristin Groth/TT

Arbetet med att bärga de döda fortsätter i Venezuela, där tusentals människor omkom i de dubbla jordskalven i slutet av juni. Samtidigt kommer varningar om allvarliga miljörisker när all bråte efter katastrofen ska hanteras.

Över 5 000 människor har bekräftats omkomna, ännu fler skadades och över 20 000 förlorade sina hem i de förödande jordbävningarna i Venezuela. Tusentals människor saknas fortfarande.

Delstaten La Guaira drabbades hårdast. Hamnstaden med samma namn, vars silhuett en gång kännetecknades av höghus, består i dag till stor del av enorma högar med bråte.

Hanteringen av uppskattningsvis 1,28 miljoner ton avfall är komplicerad, poängterar miljöexperter. Det skriver Deutsche Welle.

En tidigare flerfamiljsbyggnad i La Guaira i Venezuela. Bilden är från början av juli. Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Dumpning vid havet

Det har kommit rapporter om att rasmassor dumpas längs kusten, ibland inom räckhåll för havets vågor. Men sådan hantering av avfallet kan utgöra risker för de ömtåliga marina ekosystemen i området, varnar biologen och miljöspecialisten Cristina Fiol, professor vid Universidad de Margarita, i en intervju med nyhetssajten.

– Att använda havet som soptipp är ett sätt att dölja en katastrof, vilket bara skjuter upp och förstorar dess konsekvenser, säger hon.

Dumpningen kan påverka både djur och växter i havet, och även leda till folkhälsoproblem hos invånare som äter förorenad fisk och skaldjur, säger hon.

På tisdagen inleddes en ny insats vid kusten i La Guaira för att övervaka hanteringen av bråte, rapporterar tv-kanalen Telesur. Enligt myndigheterna är tanken med initiativet att stödja återuppbyggnaden och samtidigt minska miljöriskerna i samband med hanteringen av rasmassor.

Bevakningen sker med motorcyklar, patrullfordon och drönare som kontinuerligt ska ha uppsikt över kusten och säkerställa att bråten hanteras på rätt sätt.

Frivilliga insatser

De två skalven den 24 juni kom i tät följd, inom en minut, och ledde till stor förödelse. Över 23 500 människor som har förlorat sina hem lever fortfarande i provisoriska läger i arenor och på torg.

Mitt i tragedin är de frivilliga insatserna avgörande. Ett exempel är designern Efrain Mogollon som har samlat ihop en grupp sömmerskor. I vanliga fall syr de färgstarka damkläder med voluminösa volanger och lekfulla draperingar. Efter de stora jordbävningarna tillverkar de i stället liksäckar åt dödsoffren och presenningar till människor som blivit hemlösa, rapporterar AFP.

– Vi behövde ta reda på vad vi kunde göra utifrån det vi vet att vi kan, säger Efrain Mogollon.

– Och i det här fallet var det sömnad.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026