Efter förödmjukande förluster i både president- och kongressvalet är Demokraterna ett sargat parti utan självklar ledare. Nu krävs självrannsakan och nya visioner, anser partiföreträdare.
– Vi måste visa på vår mångfald och bli mer av en gräsrotsorganisation, säger Jaime Harrison, kandidat till posten som nationell partiordförande.
Det syntes i Hillary Clintons ansikte att nederlaget inte var lätt. Med talet dagen efter presidentvalet erkände hon sig inte bara besegrad, hon tog också farväl av 18 månader i rampljuset som Demokraternas främsta företrädare och USA:s första kvinnliga presidentkandidat för ett stort parti.
– Till alla unga flickor som ser detta, tvivla aldrig på att ni är värdefulla, sade Clinton – och lade till att segrande Donald Trump förtjänar att tas emot med ”öppet sinne”.
Sedan dess har det i princip varit tyst från Clintonlägret och från partiet.
Vem driver?
– Det är svårt att ta in, att vi är fast med Donald Trump i fyra år trots att Clinton fick över två miljoner fler röster, konstaterar South Carolina-demokraten Harrison.
Till skillnad från många andra anser han inte att det var bristande entusiasm för Hillary Clintons kandidatur som låg bakom förlusten, utan dålig partiorganisation i flera delstater.
Oavsett vilket är den stora frågan nu vem som tar vid, vem som kan driva Demokraterna framåt. På kort tid måste man få fram en presidentkandidat som kan utmana Trump i nästa val – samtidigt som själva partiet, Democratic National Committee (DNC), behöver en ny ledare.
Det sistnämnda beror på att Floridapolitikern Debbie Wasserman Schultz tvingades avgå i somras efter en skandal rörande läckt e-post. Strategen Donna Brazile har gått in som interimsledare, men ställer inte upp för omval. I ljuset av den svidande novemberförlusten lär partiordföranden få en ovanligt mycket att säga till om när det gäller framtida strategier och satsningar.
Avgående president Barack Obama är populär, men efter att hans andra mandatperiod löper ut i januari är han sannolikt färdig med partipolitik – åtminstone för en tid framöver. (Foto: Carolyn Kaster/AP/TT)
Mångfald viktigt
Heta namn inför valet av DNC-ledare, som äger rum den 24 februari, är representanthusledamoten Keith Ellison från Minnesota (den första muslim som valts in i kongressen), Marylands förre guvernör Martin OâMalley och den avgående arbetsmarknadsministern Thomas Perez . Vermonts förra guvernör Howard Dean, som redan varit partiordförande 2005-2009, har också lanserat sin kandidatur. Och Jaime Harrison sjösatte sin satsning för två veckor sedan.
– På sikt behöver Demokraterna bli en rörelse som jobbar direkt med människors vardagsproblem, som till exempel arbetslöshet, säger han till TT om sin vision för partiet.
– Just nu reser jag runt i USA och pratar med partikamrater. Jag vill att vi belyser vår mångfald, investerar i delstatspartierna och slåss mot det som är skadligt för demokratin, som när enskilda bidragsgivare får för stort inflytande.
Generationsskifte?
Efter jätteförlusten i presidentvalet har Demokraterna ett mödosamt analysarbete framför sig. Bland annat måste man förstå varför vita arbetare i delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan valde Trump. Ohiodemokraten Tim Ryan sade nyligen att Demokraterna blivit ett ”kustparti” som inte är relevant i USA:s inland.
– Demokraterna är för fokuserade på en liberal elit som samlar in enorma summor pengar från de rika, sade Vermontsenatorn Bernie Sanders, som skapade stor entusiasm under primärvalen, härom veckan till tv-kanalen CBS.
När det gäller jakten på nästa presidentkandidat anser Jaime Harrison, liksom många andra, att det är dags för ett generationsskifte. Både Sanders och avgående vicepresident Joe Biden är till åren – liksom vänsterdemokraternas favorit Massachusettssenatorn Elizabeth Warren.
– Vi ska söka brett bland alla våra talanger. Där finns många unga politiker, säger han.
(TT)
| Demokratiska partiet |
| Formellt grundat: 1828 Symbol: Åsna Historiskt starkt bland hantverkare och arbetare i städerna, jordbrukare i väst och söder samt etniska minoriteter. Har även ett stort stöd bland liberala akademiker. Stödet från södern har minskat och i dag är partiet starkast i de folkrika delstaterna längs USA:s väst- och östkuster. Har jämfört med Republikanerna större tilltro till staten för att skapa välfärd samt bygga upp system för utbildning och infrastruktur. Demokratiska presidenter sedan 1950: 1945-53 Harry Truman 1961-63 John F Kennedy 1963-69 Lyndon B Johnson 1977-81 Jimmy Carter 1993-2001 Bill Clinton 2009-nu Barack Obama |
