loadingVärldsarvsgård Jon-Lars omfattar elva K-märkta byggnader som alla ingår i världsarvet. Mangårdsbyggnaden är den största på hälsingegårdarna. Där finns också en saltbod från 1647, troligen den äldsta byggnaden i Ovanåkers kommun. Foto: L.G. foto/CC BY-SA 4.0
Världsarvsgård Jon-Lars omfattar elva K-märkta byggnader som alla ingår i världsarvet. Mangårdsbyggnaden är den största på hälsingegårdarna. Där finns också en saltbod från 1647, troligen den äldsta byggnaden i Ovanåkers kommun. Foto: L.G. foto/CC BY-SA 4.0
Sevärdheter

Varje sak på gården hade sitt syfte

Eva Sagerfors

Välbevarade väggmålningar och tapeter gör miljön i hälsingegårdarna så unik att sju gårdar har utsetts till världsarv. Guiden Gun-Marie Swessar visar också på en annan dimension: Det fanns en tanke bakom allt på gården.

Dubbla dörrar leder in i Världsarvsgård Jon-Lars i Långhed, Hälsingland. Namnet kommer troligen från bonden Jon Larsson som byggde det ursprungliga huset på 1600-talet, som brann ner 1851. Bröderna Anders och Olof Andersson drev ett jordbruk tillsammans och började 1852 bygga ett nytt stort hus med två identiska halvor och var sin ingång. Fem år senare stod huset klart.

I dag är gården en av sju hälsingegårdar som sedan 2012 ingår i Unescos världsarvslista. Ägaren Håkan Johansson, som bor i huset, berättar att Jon-Lars har funnits i släkten hela tiden.

Världsarvet Hälsingegårdar

Sju hälsingegårdar representerar Sveriges femtonde världsarv: Jon-Lars och Pallars i Alfta, Kristofers i Järvsö, Bommars i Ljusdal, Bortomåa i Fågelsjö, Gästgivars i Vallsta och Erik-Anders i Söderala.

Unikt för hälsingegårdarna är att där finns fler bevarade dekorerade interiörer i bondemiljö, genom väggmålningar och tapeter, än någon annanstans.

Det finns omkring 1 000 hälsingegårdar från 1700 till slutet av 1800-talet. Många hälsingegårdar, uppskattningsvis 50–100, har öppet för besökare.

Destination Hälsingland och kommunerna informerar om hälsingegårdar: öppettider, guidade turer, gårdar som erbjuder boende och evenemang som anordnas.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVärldsarvsgård Jon-Lars omfattar elva K-märkta byggnader som alla ingår i världsarvet. Mangårdsbyggnaden är den största på hälsingegårdarna. Där finns också en saltbod från 1647, troligen den äldsta byggnaden i Ovanåkers kommun. Foto: L.G. foto/CC BY-SA 4.0
Världsarvsgård Jon-Lars omfattar elva K-märkta byggnader som alla ingår i världsarvet. Mangårdsbyggnaden är den största på hälsingegårdarna. Där finns också en saltbod från 1647, troligen den äldsta byggnaden i Ovanåkers kommun. Foto: L.G. foto/CC BY-SA 4.0
Sevärdheter

Varje sak på gården hade sitt syfte

Eva Sagerfors

Välbevarade väggmålningar och tapeter gör miljön i hälsingegårdarna så unik att sju gårdar har utsetts till världsarv. Guiden Gun-Marie Swessar visar också på en annan dimension: Det fanns en tanke bakom allt på gården.

Dubbla dörrar leder in i Världsarvsgård Jon-Lars i Långhed, Hälsingland. Namnet kommer troligen från bonden Jon Larsson som byggde det ursprungliga huset på 1600-talet, som brann ner 1851. Bröderna Anders och Olof Andersson drev ett jordbruk tillsammans och började 1852 bygga ett nytt stort hus med två identiska halvor och var sin ingång. Fem år senare stod huset klart.

I dag är gården en av sju hälsingegårdar som sedan 2012 ingår i Unescos världsarvslista. Ägaren Håkan Johansson, som bor i huset, berättar att Jon-Lars har funnits i släkten hela tiden.

Världsarvet Hälsingegårdar

Sju hälsingegårdar representerar Sveriges femtonde världsarv: Jon-Lars och Pallars i Alfta, Kristofers i Järvsö, Bommars i Ljusdal, Bortomåa i Fågelsjö, Gästgivars i Vallsta och Erik-Anders i Söderala.

Unikt för hälsingegårdarna är att där finns fler bevarade dekorerade interiörer i bondemiljö, genom väggmålningar och tapeter, än någon annanstans.

Det finns omkring 1 000 hälsingegårdar från 1700 till slutet av 1800-talet. Många hälsingegårdar, uppskattningsvis 50–100, har öppet för besökare.

Destination Hälsingland och kommunerna informerar om hälsingegårdar: öppettider, guidade turer, gårdar som erbjuder boende och evenemang som anordnas.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024