Den trojanske prästen Laokoon och hans söner vrider sig i reptilernas grepp. Snart sugs de ned i havet av ormarna och förgås. Prästens vrål i detta skräckscenario finns mustigt beskrivet i litteraturen – så varför skriker inte Laokoon i den berömda skulpturen? Kanske finns svaret i bildkonstens natur.
I trapphallen på Nationalmuseum i Stockholm finns en gipsavgjutning av den välkända antika marmorskulptur som föreställer Laokoons och hans söners kamp mot ormarna, den så kallade Laokoongruppen. Det hellenistiska originalet återfanns under renässansen i Rom efter århundraden under jorden och står nu i Museo Pio-Clementino i Vatikanen. Man tror att den skapades på Rhodos någonstans runt år noll.
Du känner kanske till antikens berättelse om prästen Laokoon i Troja – han som varnade trojanerna för att ta emot grekernas gåva i form av en stor trähäst, som lömskt nog var full med grekiska soldater. Grekernas öde var att vinna trojanska kriget, och Laokoons och hans söners att motta gudarnas straff och bli utsatta för en fasansfull ormattack.
