I skuggan av LKAB:s malmvagnar som rullar förbi och de enorma värden som genererats står en hård verklighet: För varje miljard malmen genererar får Kirunaborna behålla mindre än en tiondel. Resten försvinner in i ett slags ekonomiskt svart hål – Sveriges statskassa. Historien om två Sverige. Ett extraktivt Sverige där resurser pumpas ur marken. Ett förvaltnings-Sverige där dessa resurser konsumeras genom omfördelning. Mellan dessa två växer en allt djupare klyfta av misstro och utarmning. Men det behöver inte vara så.

På 90 talet fanns en debatt om att Lappland är tärande från människor i Stockholmregionen för att deras kommuner var tvungna att betala pengar till det kommunala utjämningsystemet. Om man fick pengar från systemet så var man tärande och om man betalade in till systemet närande enligt deras enkla logik. Som Kirunabo var det inte så svårt att lista ut att det inte kunde förhålla sig på det sättet. Under perioder betalade LKAB lite skatt till Kiruna kommun och då var Kiruna en av Sveriges rikaste kommuner som till och med kunde låna ut pengar till andra kommuner. När denna debatt rasade som värst började Kari att läsa och analysera utredningar om saken och upptäckte att data ofta byggde på principen ”där skatten betalas in”; inte ”där värdet uppstår”. I Kirunas fall var det ganska lätt att se att den officiella redovisningen för ”lokalt skapat värde” tillskrevs annan ort.

Stockholm var lite mer komplicerat att utreda med papper och penna men då Kari tog bort företag som till exempel Vattenfall och Sveriges banker som hanterar alla svenskars pengar blev inkomstsidan för staten mindre, kanske rentav så liten att utgifterna överstiger inkomsterna för staten. En utredning fanns länge kvar i vårt minne och när den neurala nätverkstekniken på allvar blev tillgänglig för alla började vi att stansa in utredningens data i ett neuralt nätverk och bygga upp en modell som tar bort centraliseringseffekter, huvudkontorseffekter och dolda överföringar. Resultatet blev en delförklaring till varför regioner med mycket goda resurser alltid blir fattigare av att vara rik. 

Ekonomiska flöden och värdeskapande i Sverige

Vår studie analyserar ekonomiska flöden mellan staten, regionerna och kommunerna i Sverige under 2004–2024, med fokus på var värde uppstår – alltså var ekonomisk aktivitet, som produktion och arbete, genererar resurser – snarare än var skatter bokförs. Vi undersöker hur mycket värde kommuner och regioner bidrar med till det nationella systemet och hur mycket de får tillbaka som bidrag eller stöd. Alla summor är justerade till 2024 års penningvärde och skalade efter befolkning för att göra jämförelser rättvisa. Centraliserade skatter, som de från stora företag, räknas som intäkter från de kommuner där värdet skapas, inte där skatten betalas in, för att visa verkliga flöden. Vi exkluderar effekter från huvudkontor, nationella kostnader och dolda överföringar för att hålla analysen transparent. Syftet är att visa vilka FA-regioner som är givarna – de som skapar mer värde än de konsumerar – och vilka som är tagarna – de som konsumerar mer än de skapar. Genom att studera detta över tid får vi en djupare förståelse av hur dessa flöden utvecklas och formar Sveriges ekonomi. Metod för databehandling: Från ett års data till en långsiktig analys. Detta är en regionalekonomisk modellering med neurala nätverk.

Rapporten Statens budget och regionernas utveckling från 2004 ger en ögonblicksbild av statliga inkomster och utgifter för ett år. För att analysera flöden över 2004–2024 omvandlar vi dessa data till en långsiktig analys, med särskild noggrannhet för FA-regionerna Malmfälten, Jokkmokk, Luleå, Stockholm, Växjö och Malmö. Analysen styrs av tre kärnprinciper: 

Transparens: Vi inkluderar endast officiellt dokumenterade transaktioner för att säkerställa att analysen är öppen och verifierbar. 

Konservatism: Genom att exkludera osäkra effekter undervärderar vi snarare än överdriver kommunernas bidrag, vilket gör resultaten robusta. 

Jämförbarhet: Samma metod används för alla kommuner och regioner, vilket möjliggör rättvisa jämförelser.

Vi omvandlar datan genom att: 

· Justera för befolkningsförändringar med linjära antaganden från SCB-data. 

· Använda SCB:s Konsumentprisindex (KPI) för att omvandla 2004 års värden till 2024 års penningvärde – exempelvis blir 10,2 miljarder kronor 2004 cirka 16,8 miljarder kronor 2024. 

· Tillskriva skatter, inklusive centraliserade, till kommuner där värdet skapas (till exempel produktion), inte där skatten bokförs. 

· Exkludera nationella kostnader (som statliga funktioner), huvudkontorseffekter (för att undvika dubbelräkning) och dolda överföringar (för att säkerställa mätbarhet).

· Vi kompletterar med data från SCB (befolkning, inkomster), Skatteverket (skatter), SKR (utjämning) och ESV (statliga utgifter) för att kartlägga flödena år för år. Denna tidsdimension ger en klarare bild av hur värdeskapande och resursfördelning utvecklas.

Analytiska modeller 

Nettoöverföringsmodellen: Beräknar nettoöverföring som inkomster (värdet av lokal produktion och skatter, inklusive centraliserade bidrag) minus utgifter + nationella projekt (lokala kostnader som välfärd). Positivt resultat indikerar en givare, negativt en tagare. 

Skatteutjämning: Omfördelar resurser från kommuner med högt värdeskapande till de med lägre. Utjämning per invånare beräknas som nettoöverföring delat på befolkning. 

Kostnads-nytto-analys: Fokuserar på lokala kostnader (som välfärd) och exkluderar nationella kostnader för att återspegla kommunernas faktiska konsumtion.

Exkluderade effekter

För att säkerställa analysens validitet exkluderar vi: 

· Nationella kostnader, som statliga funktioner, för att undvika att de räknas som lokala utgifter. 

· Huvudkontorseffekter, för att säkerställa att skatter tillskrivs där värdet skapas. 

· Dolda överföringar, för att garantera transparens och mätbarhet.
Exempel: Skatter från ett företag tillskrivs den kommun där produktionen sker, inte huvudkontorets adress.
Datakällor och validering

Analysen bygger på officiella källor: SCB (befolkning, inkomster), Skatteverket (skatter), SKR (utjämning) och ESV (statliga utgifter). För att utvidga 2004 års data används linjära antaganden om befolkningstillväxt och ekonomisk aktivitet, justerade med KPI. Osäkerheter testas: befolkningsförändringar på ±5 % påverkar ±0,5 miljarder kronor. Allt korsvalideras för att säkerställa tillförlitlighet, med särskilt noggranna beräkningar för Malmfälten, Jokkmokk, Luleå, Stockholm, Växjö och Malmö.

Resultat: Nettoöverföringar för Sveriges alla FA-regioner 2004–2024 i miljarder SEK

Negativa nettoöverföringar: Stockholm -1200; Göteborg -225; Malmö -220, Växjö -81; Linköping -50; Luleå -36; Jönköping -20; Umeå -20; Örebro -20; Borås -15; Karlstad -15; Nyköping -15; Västerås -15; Borlänge/Falun -10; Eskilstuna -10; Gävle -10; Halmstad -10; Sundsvall -10; Östersund -10; Kalmar -5; Skellefteå -5; Skövde -5; Örnsköldsvik -5

Positiva nettoöverföringar: Kiruna +98; Gällivare +79; Gotland +10; Jokkmokk +8; Karlskrona +5; Trollhättan +5; Värnamo +5; Hagfors +4; Lycksele +4; Storuman +4; Sollefteå +4; Torsby +4; Arjeplog +3; Arvidsjaur +3; Bengtsfors +3; Dorotea +3; Fagersta +3; Filipstad +3; Haparanda +3; Hudiksvall +3; Hällefors +3; Kramfors +3; Kristianstad +3; Ljungby +3; Ludvika +3; Malung +3; Mora +3; Sorsele +3; Sveg +3; Söderhamn +3; Vetlanda +3; Vilhelmina +3; Årjäng +3; Övertorneå +3; Avesta +2; Eda +2; Lidköping +2; Ljusdal +2; Karlskoga +2; Oskarshamn +2; Pajala +2; Tranås +2; Vansbro +2; Västervik +2; Åsele +2; Älmhult +2; Överkalix +2; Strömstad +1; Vimmerby +1;

Vår approximation av över- och underskott för Sveriges 72 FA-regioner är justerade för centraliseringseffekter, huvudkontorseffekter och dolda överföringar. Vi uppmuntrar till öppen och konstruktiv diskussion för ökad precision och förståelse. Det är önskvärt att Sverige och dess statsapparat redovisar var ekonomiska värden skapas, snarare än enbart var dess skatteintäkter bokförs. Då vi anser att det av stort intresse för det svenska folket och Sveriges demokrati att vi alla tillsamman har en gemensam rättvisande kunskap av Sveriges regionala ekonomier.

Kari Tuovinen, Programmerare styr- och reglerteknik inom gruvor, rymdindustri och fastighetsautomation. Sakkunnig rådgivare till Sametingspartiet Jakt- och fiskesamerna.

Per Lindström Lussi, universitetslektor i marin teknik på Linnéuniversitetet. Driver det oberoende Skogssamiska nätmagasinet Till Sapmi.