Alla talar om tonen. Hätskheten yrkespolitiker emellan när de kommer ur skilda fållor. Valet som en sporthändelse i jakten på guldmedalj, viktigt som ett fotbolls-VM. Dock, gudskelov, inte lika allvarstyngt som ett Mello – men med en uppsjö av Fröken Snusk av alla kön i alla partier.
Jag lyssnar. Men jag vet inte om omdömen och metaforer är på pricken, heller inte om allt i valrörelsen blivit råare och mera oförsonligt. Det slår mig: Heimerson, du kan för lite. Ditt jämförelsematerial är för tunt.
Visserligen har jag genom 60 år som utlandsplacerad reporter på plats följt säkert 40 valrörelser på sex kontinenter.










