Vi har nog alla någon gång fått vår personlighetstyp bestämd utifrån ett personlighetstest. Kanske blev du en ”Achiever”. Måhända fick du epitetet ”Inspiring Motivator”. Eller så klassades du som röd – kraftfull och beslutsam. Trevliga beteckningar som man kan gotta sig i. Men vad skulle hända om vi klassade oss utifrån våra dåliga egenskaper? För det är ju inte våra goda egenskaper som lägger krokben för oss – utan våra sämsta.
Iromanen ”Dagarna, dagarna, dagarna” delar författaren Tone Schunnessons karaktär Bibbs tvärsäkert in världen i idioter och töntar. Några andra människotyper finns inte. Exakt vad som kännetecknar dem besvärar hon sig inte med att definiera. Bibbs bara delar upp bekantskapskretsen i två läger, och sig själv klassar hon som en idiot.
Jag började genast fundera på om jag var en idiot eller en tönt. Tanken att facka in sig under ett mindre smickrande epitet i stället för personlighetstesternas insmickrande beteckningar kändes spännande. Tänk om man kan hitta kraften i sina riktigt dåliga sidor i stället för i det mjäkiga och allmängiltiga? Går du också i gång på tanken är chansen stor att du är en idiot. Bibbs älskar nämligen att slå ner på sig själv, hur framgångsrik hon än är.
