Riksrevisionen har granskat om Sveriges köp av utsläppskrediter från utvecklingsländer är en effektiv väg mot de svenska klimatmålen. Åtgärden kan vara effektiv, men målstyrningen är svag och uppföljningen bristfällig.
Sverige har sedan 2014 köpt så kallade utsläppskrediter från i första hand utvecklingsländer. Syftet är att svenska insatser ska bidra till att minska Sveriges ”klimatavtryck” genom att investera i utsläppsreducerande verksamhet och teknik i ett tredjeland. På så sätt kan man räkna in en del av det landets minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter i den svenska kvoten för utsläppsminskning. Verksamheten reglerades internationellt i Kyotoprotokollet 2005 och därefter i Parisavtalet 2015.
Riksrevisionen har granskat om Sveriges arbete med att köpa utsläppskrediter har varit effektivt utifrån de tre huvudsakliga mål som definieras i FN:s ramverk och svenska regeringars klimathandlingsplan. De tre målen är att:











