loadingKritiken mot betyget F har ökat allt mer. Nu föreslår en betygsutredning att man tar bort gränsen för en icke godkänd nivå. Foto: Drazen Zigic/Shutterstock
Kritiken mot betyget F har ökat allt mer. Nu föreslår en betygsutredning att man tar bort gränsen för en icke godkänd nivå. Foto: Drazen Zigic/Shutterstock
Inrikes

Utredning vill skrota F-betyget

Malin Nordstrand

Dagens betygssystem är under lupp. Framför allt har kritiken handlat om betygsinflation och olikvärdighet i betygsättning, men också om betyget F, som står för icke godkänd. Nu vill betygsutredaren ersätta F-betyget med ett annat system.

I syfte att få skolbetygen mer likvärdiga och rättssäkra, och att få bukt med de så kallade glädjebetygen, tillsatte regeringen i fjol en utredning med uppdrag att se över det svenska betygssystemet.

Epoch Times talade nyligen med den särskilda utredaren, nationalekonomen Magnus Henrekson. I artikeln ”Nytt grepp ska stoppa glädjebetygen” berättar han bland annat att utredningen föreslår en typ av slutprov i teoretiska ämnen som ska ligga i slutet av nian och i slutet av gymnasiet. Den här typen av prov, som redan finns i våra grannländer, innebär att alla skolor i landet kommer att jämföras så att betygen ska motsvara samma kunskapsnivå oavsett vilken skola man kommer ifrån.

Den svenska betygsskalan

Betyget underkänt infördes i Sverige 1994 och gavs till elever som inte nådde upp till kunskapsmålen.

Betygsskalan var då MVG (Mycket väl godkänt), VG (Väl godkänt), G (Godkänt) och IG (Icke godkänt).
Betygsskalan med bokstäver (A–F) infördes med den nya skollagen 2011 och gäller i dag. Skalan har sex steg fördelade på 20 poäng:

A (20 poäng), B (17,5 poäng), C (15 poäng), D (12,5 poäng), E (10 poäng) och F (0-9 poäng). Betygen A–E är godkända betyg medan F står för icke godkänt betyg.

År 2021 fick knappt 24 procent av Sveriges elever i årskurs nio underkänt eller saknade betyg i ett eller flera grundskoleämnen.

År 2023 hade cirka 26 procent av eleverna inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen, och nästan 15 procent av eleverna (17 600) hade underkänt i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik, vilket innebär att de inte har behörighet till något gymnasieprogram.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKritiken mot betyget F har ökat allt mer. Nu föreslår en betygsutredning att man tar bort gränsen för en icke godkänd nivå. Foto: Drazen Zigic/Shutterstock
Kritiken mot betyget F har ökat allt mer. Nu föreslår en betygsutredning att man tar bort gränsen för en icke godkänd nivå. Foto: Drazen Zigic/Shutterstock
Inrikes

Utredning vill skrota F-betyget

Malin Nordstrand

Dagens betygssystem är under lupp. Framför allt har kritiken handlat om betygsinflation och olikvärdighet i betygsättning, men också om betyget F, som står för icke godkänd. Nu vill betygsutredaren ersätta F-betyget med ett annat system.

I syfte att få skolbetygen mer likvärdiga och rättssäkra, och att få bukt med de så kallade glädjebetygen, tillsatte regeringen i fjol en utredning med uppdrag att se över det svenska betygssystemet.

Epoch Times talade nyligen med den särskilda utredaren, nationalekonomen Magnus Henrekson. I artikeln ”Nytt grepp ska stoppa glädjebetygen” berättar han bland annat att utredningen föreslår en typ av slutprov i teoretiska ämnen som ska ligga i slutet av nian och i slutet av gymnasiet. Den här typen av prov, som redan finns i våra grannländer, innebär att alla skolor i landet kommer att jämföras så att betygen ska motsvara samma kunskapsnivå oavsett vilken skola man kommer ifrån.

Den svenska betygsskalan

Betyget underkänt infördes i Sverige 1994 och gavs till elever som inte nådde upp till kunskapsmålen.

Betygsskalan var då MVG (Mycket väl godkänt), VG (Väl godkänt), G (Godkänt) och IG (Icke godkänt).
Betygsskalan med bokstäver (A–F) infördes med den nya skollagen 2011 och gäller i dag. Skalan har sex steg fördelade på 20 poäng:

A (20 poäng), B (17,5 poäng), C (15 poäng), D (12,5 poäng), E (10 poäng) och F (0-9 poäng). Betygen A–E är godkända betyg medan F står för icke godkänt betyg.

År 2021 fick knappt 24 procent av Sveriges elever i årskurs nio underkänt eller saknade betyg i ett eller flera grundskoleämnen.

År 2023 hade cirka 26 procent av eleverna inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen, och nästan 15 procent av eleverna (17 600) hade underkänt i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik, vilket innebär att de inte har behörighet till något gymnasieprogram.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024