Varken SVT, SR eller UR får ihop den ekonomiska ekvationen i Tidöpartiernas public service-proposition. På SR kan det försvinna 300–400 tjänster, enligt stabschefen.
– Den bygger på politiskt önsketänkande, säger SVT:s Anne Lagercrantz.
Enligt propositionen, som presenterades på torsdagen, ska finansieringen för public service förändras. SVT:s vd Anne Lagercrantz menar att förslaget kan leda till omfattande nedskärningar.
– SVT får ett utökat och kostsamt uppdrag för svensk beredskap, men det finansieras inte. Det kommer att medföra rationaliseringar. Det handlar om så pass mycket pengar att vi kommer att behöva se över hela företaget. Vi försöker värna publiken, men det kommer kunna gå ut över programutbudet, säger hon.

Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio. Arkivbild. Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT
Gabriel Byström, stabschef på Sveriges Radio, säger till Journalisten att besparingar "i den här storleksordningen motsvarar nu 300–400 tjänster".
– Det blir ett annat Sveriges Radio, säger han till tidningen.
Nedmontering
Kritiken delas av UR:s vd Kalle Sandhammar som i ett pressmeddelande kräver en "mer realistisk finansiering". Även SR:s vd Cilla Benkö är kritisk till den föreslagna finansieringsmodellen.
– Det kommer innebära en stegvis nedmontering av Sveriges Radio, säger hon och fortsätter:
– I förhållande till kostnadsutvecklingen kommer vi sakna omkring 400 miljoner kronor på årsbasis. För att man ska förstå storleken så är det motsvarande hela Ekot och fyra lokala kanaler.
I propositionen framgår att regeringen anser att SVT och SR i första hand ska producera ljud och rörlig bild, inte text.
– Vi på SVT har fokus på rörlig bild. Jag är glad för den resa som SVT har gjort mot videofokus och jag är glad att utredningen och politiken uppskattar den resan, säger Lagercrantz.
"Armlängds avstånd"
Cilla Benkö vänder sig mot en av detaljerna i propositionen, den om att en forskningsstudie ska belysa villkoret om opartiskhet.
– Man lämnar den hållningen man haft under väldigt lång tid, att hålla armlängds avstånd politiskt. Nu ska man beställa politiska utredningar under pågående tillståndsperiod. Men vad ska man använda utredningarna till? Hur ska de omsättas till praktisk handling?