I debatten om våld i ungas relationer lyfts fram att Brottsförebyggande rådet (Brå) uppskattar att 23 procent av unga kvinnor mellan 16 och 24 år har utsatts för våld från en nuvarande eller tidigare partner, jämfört med 14 procent av unga män. Är det rimligt att tro på det, frågar sig Magnus Falkman på Mansfrid Sverige.

Om man vänder på frågeställningen och frågar de unga själva om de har använt våld mot en partner – kommer fler unga kvinnor än unga män att svara ja även på den frågan. Detta är något som flera svenska studier uppmärksammar och som även Brå tar upp i sin podd ”Snacka om brott”.

Det är också betydligt fler unga kvinnor än unga män som i studier uppger att de har sett sina föräldrar bruka våld mot varandra. I en svensk studie uppges exempelvis att närmare 70 procent av de unga som har bevittnat våld mellan sina föräldrar är kvinnor.

Det innebär att fler tjejer än killar uppger att de har blivit utsatta för, bevittnat eller utövat våld i nära relation. Det är en ekvation som är svår att få ihop.

Förklaringen är att tjejer ofta har en bredare definition av våld och upplever fler händelser som våldsamma än killar. Det är det som till stor del förklarar den statistik som visar att tjejer rapporterar mer våld i nästan alla avseenden, och även i större utsträckning än killar rapporterar utsatthet för våld i nära relation.

Utsatta unga män har betydligt svårare än utsatta unga kvinnor att få stöd och hjälp.

Ett konkret exempel är Veckorevyn – en webbtidning som riktar sig till unga kvinnor. Där har man under lång tid fokuserat på att skriva om deras utsatthet för våld i nära relation. Där får de lära sig att om en kille säger till sin introverta flickvän att hon kan vara svår att nå, då är det psykiskt våld. Men få killar, om ens någon, skulle anse att det är våld i nära relation.

Även forskare som arbetar med frågan nämner att det är troligt att unga kvinnor kan överrapportera sin utsatthet på grund av att de har en bredare definition av våld än unga män. Man nämner även att unga män, på grund av sina maskulinitetsnormer, ofta har svårt att se sig själva som svaga eller utsatta och därför kan underrapportera sin utsatthet.

Så länge killar och tjejer har så vitt skilda uppfattningar om vad som är våld så är det svårt att dra några säkra slutsatser när det gäller statistik som mäter deras utsatthet för våld i nära relation.

I dag får i stor utsträckning enbart feministiska grupperingar utrymme i debatten och i arbetet kring våld i ungas relationer. Då lyfter man ofta bara fram den statistik som bekräftar den egna tesen om att våldet har sitt ursprung i patriarkala strukturer och destruktiva mansnormer. Det har lett till att de cirka 150 000 unga män som någon gång utsatts för våld i ungas relationer nästan helt har osynliggjorts. De har dessutom betydligt svårare än utsatta unga kvinnor att få stöd och hjälp.

Det är dags att nyansera debatten om våld i ungas relationer. Fler röster måste få höras, och även pojkars och unga mäns utsatthet behöver komma upp på dagordningen. För alla utsatta – oavsett kön – ska ha samma rätt till stöd, hjälp och uppmärksamhet.

Magnus Falkman
Ordförande Mansfrid Sverige