En kedja av händelser utlöstes av att ett utkast till en fredsuppgörelse i kriget i Ukraina började cirkulera. Utvecklingen skulle kunna bli det som till slut öppnar den låsta situationen.
Reaktionerna på det läckta utkastet till fredsuppgörelsen mellan Ryssland och Ukraina bestod å ena sidan av en viss optimism om att den offensiva amerikanska linjen faktiskt skulle kunna få effekten att tvinga parterna till förhandlingsbordet. Samtidigt riktades betydande kritik mot innehållet, som bland annat skulle innebära att dörren stängdes för en ukrainsk Nato-anslutning samt att de ryskockuperade områdena Krim, Luhansk och Donetsk erkändes som ryska. Eftersom många av punkterna ligger i linje med Rysslands krav har utkastet kritiserats för att i alltför stor utsträckning gå Ryssland till mötes.
Europa, som inte deltog i utformningen av detta utkast, släppte ett eget motförslag i samråd med Ukraina, där de mest betydande eftergifterna för Ukrainas del i stor utsträckning ströks och ersattes med skarpare krav på den ryska sidan. En av de mest kritiska faktorerna bakom kriget – en ukrainsk Nato-anslutning – är fortfarande på bordet, vilket Natos generalsekreterare Mark Rutte och Ursula von der Leyen har bekräftat i senare kommentarer. Kort därefter läckte diplomatiska samtal mellan de ryska och amerikanska förhandlarna ut, vilket utnyttjades för att utmåla den amerikanske förhandlaren som ”ryssvänlig”. I dessa utspel framträder en djup politisk spricka kring hur konflikten bör hanteras och Ryssland bemötas – en spricka som i praktiken har lett till den låsning som hittills har präglat fredsförhandlingarna.
