26 åklagare riktar skarp kritik mot regeringens förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för vissa grova brott.
Utredningen som ligger till grund för regeringens förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för vissa grova brott är ”undermålig”, skriver åklagarna i en debattartikel i DN. Dessutom går regeringen längre än utredningen, som föreslog en ny straffmyndighetsålder på 14 år, från dagens 15 år.
”I klartext ska vi alltså börja häkta, åtala och straffa barn utan att konsekvenserna är utredda. Vi har aldrig hört talas om något liknande”, skriver åklagarna.
”Godtyckligt och stötande”
Ett stort problem är att den sänkta straffmyndighetsåldern bara ska gälla vissa brott, vilket innebär stora svårigheter för rättsväsendet och rättssäkerheten, enligt åklagarna. Det kommer exempelvis innebära att en 13-åring som begår tre våldtäkter inte åtalas, medan en som transporterar en termosbomb gör det.
”För allmänheten och brottsoffren är det godtyckligt och stötande”, skriver åklagarna.
Lagförslaget går inte att genomföra, ”om man bryr sig om att rättsväsendet ska vara rättssäkert, förutsebart och trovärdigt”, enligt åklagarna. De hör nu hur kollegor talar om att de inte kommer att kunna arbeta kvar om lagändringen går igenom.
”Att tvinga fram en lagändring går snabbt – men konsekvenserna av en dålig reform får vi leva med länge. Det är inte för sent att tänka om”, skriver de.
Strömmer: Återspeglar verkligheten
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger till TT att man alltid kan diskutera hur ett lagförslag utformas och att man kommer ta del av synpunkter när förslaget går ut på remiss.
– Det är väldigt viktigt att vi förändrar straffen så att de återspeglar den verklighet som vi lever i i dag med väldigt grov allvarlig brottslighet som utförs av unga personer.
Bland de 26 som skrivit under artikeln finns flera statsåklagare och seniora åklagare vid bland annat Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
