USA:s senaste tullhot, kopplat till Grönland, är bara den senaste i raden av kallduschar för Europa. Det handlar kanske inte så mycket om hotet i sig – Trump har använt tullar för att driva på förhandlingar till höger och vänster. Det handlar om att han tydligt visar att allierade inte kan vänta sig någon särbehandling.

Det är faktiskt oklart i nuläget vad det ens innebär att vara allierad med USA. Och det är i och med detta mer oklart än någonsin vart Nato kommer att ta vägen. Det kan resas rimliga geopolitiska argument för att USA borde få till ett avtal kring Grönland. Kanske till och med köpa hela eller delar av territoriet. Det är inte i sig något så oerhört som somliga vill påskina. Men man kan rimligen inte förnedra och underminera ett annat Natoland (Danmark) hur som helst i processen utan att det får stora konsekvenser för den transatlantiska relationen.

Europa befinner sig i ett högst prekärt läge om Trump lägger kraft bakom orden. Det handlar återigen inte i första hand om själva Grönlandsfrågan, än mindre om kortsiktiga ekonomiska konsekvenser. Det handlar om att USA:s ledning signalerar att man inte fullt ut respekterar Europa som en motpart. Även om allting i slutänden skulle lösa sig till någorlunda belåtenhet för Danmark, Grönland och USA, så har USA med sitt handlande tydligt målat upp bilden av ett svagt Europa. Åtminstone som saker står nu.