Regeringen föreslår att villkorlig frigivning tidigast ska få ske efter att tre fjärdedelar av straffet avtjänats. En utredning har dock avrått från att ändra på dagens två tredjedelsfrigivning.

– Syftet med förslaget är att skärpa samhällets syn på allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Justitiedepartementet skickar i dag ut ett utkast till lagrådsremiss för yttrande. Där föreslås att den tid som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan bli aktuellt, höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar.

– Det är viktigt för trovärdigheten av straffsystemet att den absolut största delen av ett fängelsestraff faktiskt avtjänas på anstalt, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, på en pressträff.

Införs stegvis

En utredning avrådde dock förra sommaren från en sådan höjning. Dels för att villkorlig frigivning spelar en "helt avgörande roll" för att den dömde ska kunna återanpassas till samhället. Dels för att höjningen skulle kosta Kriminalvården nästan sju miljarder kronor, eftersom antalet i fängelse kommer att öka.

– Vi har tagit höjd för det (kostnaderna) i de stora satsningarna som vi nu gör. Vi har gjort avvägningarna att de här investeringarna är avgörande för att återupprätta trygghet och frihet för medborgarna, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringen vill nu införa höjningen redan den 1 januari 2026. Det ska dock ske stegvis, i en takt som Kriminalvården klarar av. Först ska bara fängelsestraff på minst sex år omfattas.

Kravet för villkorlig frigivning föreslås också skärpas för de som dömts till minst fyra år för våldsbrott eller minst två år för organiserad brottslighet. För dem ska den villkorliga frigivningen skjutas upp om det också finns en konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet.

– Vi står på rättsmedvetandets sida. Nu skärper vi det här rejält, man ska inte ha villkorlig frigivning på lösa grunder. Man ska ha det efter lång tid och på goda grunder, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Regeringen siktar också på att införa tidsobestämda så kallade säkerhetsstraff redan den 1 mars 2026. Det är nästan två år tidigare än vad utredningen föreslog.

Cirka 45 fall

Säkerhetsstraff ska riktas mot personer som begått allvarliga våldsbrott och som har en "påtaglig" risk att återfalla i samma allvarliga brottslighet. Till exempel serievåldtäktsmän och grova mordbrännare.

Utredaren Stefan Reimer bedömde att omkring 45 personer per år kommer att dömas till säkerhetsstraff.

Både tre fjärdedelsfrigivning och säkerhetsstraff är punkter i Tidöavtalet mellan regeringspartierna och SD.