En trio tilldelas årets ekonomipris till minnet av Alfred Nobel. Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A Robinson har frågat sig varför vissa länder är fattiga och andra rika. Svaret har de hittat i européernas kolonisation.
En av pristagarna, Daron Acemoglu, är med på videolänk från Aten när priset presenteras på en presskonferens på Kungliga vetenskapsakademien.
– Det är en riktig chock, säger Acemoglu, som dock fanns med bland de förhandstippade favoriterna.
Årets pris handlar om att förstå varför vissa länder är rika och andra fattiga. För att komma fram till det har trion studerat européernas kolonisering av världen århundraden bakåt i tiden och vilken typ av politiska och ekonomiska institutioner som infördes eller behölls i de olika länderna.
Rika länder blev fattiga
Forskningen har kunnat visa på vikten av bra samhällsinstitutioner för ett lands välstånd.
– Det är väldigt viktigt eftersom det ger ett bra verktyg för för hur man kan angripa fattigdom och andra typer av problem som vi ser runt om i världen, säger Tommy Andersson, professor i nationalekonomi och ledamot i priskommittén.
Tidigare teorier har enligt Andersson utgått från att länder som blir rika automatiskt får demokrati. Årets pristagare har visat att det ofta är tvärtom, att länder med bra institutioner ofta blir rika.
Forskningen har också visat att länder som var relativt rika när de koloniserades idag generellt har hamnat i ett sämre läge än länder som var fattiga när de koloniserades.
– I länder där man kunde exploatera mycket resurser införde man typiskt institutioner som gynnade en liten elit. Det gjorde att länder som tidigare var rika fick exploaterande institutioner som på sikt visade sig vara väldigt dåliga för välståndet, säger Andersson.
Påverkat FN
Fattigare och mer glesbefolkade kolonier gav mer utrymme åt större bosättarkolonier.
– Européer som kom till de områdena ville skapa ett system som förvisso gynnade dem själva, men som också gynnade till exempel bättre skydd av äganderätter så att de skulle kunna investera i sina nya hemländer, säger Tommy Andersson.
Institutioner som skyddade äganderätten visade sig vara bra för långsiktig tillväxt.
Enligt Tommy Andersson har forskningen bland annat påverkat flera organ inom FN.
– Det finns med bland deras 2030-mål att skapa inkluderande institutioner. I den bemärkelsen har de bidragit att få upp det här med institutionernas vikt på agendan, säger han.
Alla tre pristagarna är verksamma vid universitet i USA.
