Sverige har sedan 2008 ett efterfrågestyrt system för arbetskraftsinvandring. Det innebär att arbetsgivare i princip kan rekrytera arbetskraft från länder utanför EU när kompetens saknas i Sverige, så länge villkoren uppfyller vissa krav på lön och arbetsvillkor.
Vad gäller i dag?
• Personer från länder utanför EU behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige.
• Den som söker arbetstillstånd måste ha ett erbjudande om arbete från en svensk arbetsgivare.
• Lön, försäkringar och övriga anställningsvillkor ska minst motsvara kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen.
• Ett så kallat försörjningskrav gäller. Det innebär att lönen måste uppgå till minst 80 procent av medianlönen i Sverige, vilket i dag motsvarar omkring 29 680 kronor i månaden.
Medianlönen i Sverige uppdateras varje år av Statistiska centralbyrån, vilket innebär att lönekravet också justeras över tid.
Hösten 2023 höjdes lönekravet kraftigt. Tidigare räckte det med en lön på minst 13 000 kronor i månaden för att få arbetstillstånd. Reformen innebar att kravet i stället knöts till medianlönen och därmed höjdes till cirka 80 procent av medianen.
Syftet med förändringen var enligt regeringen att motverka utnyttjande av utländsk arbetskraft och minska risken för lönedumpning på arbetsmarknaden.
Från 1 juni 2026 planeras ytterligare skärpta regler. Den viktigaste förändringen är att lönekravet höjs från 80 till 90 procent av medianlönen. Med dagens lönenivå motsvarar det ungefär 33 390 kronor i månaden.
Det innebär att arbetsgivare som vill rekrytera arbetskraft från länder utanför EU måste erbjuda en högre lön än i dag.
Regeringen vill också kunna:
• besluta om undantag för vissa yrken, exempelvis där arbetsmarknaden har särskilda behov
• utesluta vissa yrkeskategorier från möjligheten att få arbetstillstånd
• skärpa kontrollen av arbetsgivare och motverka missbruk av systemet.
Förändringarna är politiskt omstridda. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att ett högre lönegolv ska minska fusk och styra arbetskraftsinvandringen mot mer kvalificerade jobb. Kritiker, bland annat från näringslivet, varnar samtidigt för att reglerna kan försvåra rekrytering i branscher med arbetskraftsbrist.
Sammantaget innebär de planerade reformerna att Sverige går mot ett mer restriktivt system för arbetskraftsinvandring, där högre löner och skärpta kontroller ska avgöra vilka som kan få arbetstillstånd.
