Perssons frispark

Theresienstadt – ghettoligan där SS drev vadslagning

Gunnar Persson
Gunnar Persson
loadingSK Sparta och Jugendfürsorge intar planen inför Supercupfinalen i Theresienstadt den 1 september 1944. Bild ur filmen ”Theresienstadt. Ein Dokumentarfilm aus dem jüdischen Siedlungsgebiet.” Foto: Public Domain
SK Sparta och Jugendfürsorge intar planen inför Supercupfinalen i Theresienstadt den 1 september 1944. Bild ur filmen ”Theresienstadt. Ein Dokumentarfilm aus dem jüdischen Siedlungsgebiet.” Foto: Public Domain
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Det är i dagarna 80 år sedan andra världskriget slutade i Europa. Det diskuteras fortfarande om Theresienstadt ska kallas koncentrationsläger eller ghetto. Helt säkert är dock att lägret i den gamla tjeckiska militärförläggningen var en genomgångsstation. Det var i drift i tre och ett halvt år, från november 1941 fram till krigsslutet i maj 1945. 144 000 människor deporterades dit i huvudsak från Tyskland och områden som ingått i den gamla Habsburgmonarkin. 33 000 dog innanför murarna. 88 000 sattes på tåg österut mot en så gott som säker död.

Inledningsvis gick vidaretransporterna till ghettona i Riga, Warszawa, Łódź, Minsk eller Białystok. Men när nazisterna tänkt om, och gått från deporteringar till utrotning, blev det Auschwitz, Majdanek eller Treblinka.

I detta ghetto trängdes som mest 53 000 människor på en yta av en kvadratkilometer. De som deporterats fann sig snart i förhållandena och inrättade sig i vad som i en sångtext kallades ”Ein Als ob-Stadt”, en ”som om-stad”. Som om de levde ett verkligt liv. Som om de hade en framtid. Som om det någonstans fanns ett hopp. I detta ingick lägrets egen fotbollsliga, som var igång mellan våren 1943 och hösten 1944, i totalt tre och en halv termin.

Gunnar Persson
Gunnar Persson
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Perssons frispark

Theresienstadt – ghettoligan där SS drev vadslagning

Gunnar Persson
Gunnar Persson
loadingSK Sparta och Jugendfürsorge intar planen inför Supercupfinalen i Theresienstadt den 1 september 1944. Bild ur filmen ”Theresienstadt. Ein Dokumentarfilm aus dem jüdischen Siedlungsgebiet.” Foto: Public Domain
SK Sparta och Jugendfürsorge intar planen inför Supercupfinalen i Theresienstadt den 1 september 1944. Bild ur filmen ”Theresienstadt. Ein Dokumentarfilm aus dem jüdischen Siedlungsgebiet.” Foto: Public Domain
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Det är i dagarna 80 år sedan andra världskriget slutade i Europa. Det diskuteras fortfarande om Theresienstadt ska kallas koncentrationsläger eller ghetto. Helt säkert är dock att lägret i den gamla tjeckiska militärförläggningen var en genomgångsstation. Det var i drift i tre och ett halvt år, från november 1941 fram till krigsslutet i maj 1945. 144 000 människor deporterades dit i huvudsak från Tyskland och områden som ingått i den gamla Habsburgmonarkin. 33 000 dog innanför murarna. 88 000 sattes på tåg österut mot en så gott som säker död.

Inledningsvis gick vidaretransporterna till ghettona i Riga, Warszawa, Łódź, Minsk eller Białystok. Men när nazisterna tänkt om, och gått från deporteringar till utrotning, blev det Auschwitz, Majdanek eller Treblinka.

I detta ghetto trängdes som mest 53 000 människor på en yta av en kvadratkilometer. De som deporterats fann sig snart i förhållandena och inrättade sig i vad som i en sångtext kallades ”Ein Als ob-Stadt”, en ”som om-stad”. Som om de levde ett verkligt liv. Som om de hade en framtid. Som om det någonstans fanns ett hopp. I detta ingick lägrets egen fotbollsliga, som var igång mellan våren 1943 och hösten 1944, i totalt tre och en halv termin.

Gunnar Persson
Gunnar Persson
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025