Det är i dagarna 80 år sedan andra världskriget slutade i Europa. Det diskuteras fortfarande om Theresienstadt ska kallas koncentrationsläger eller ghetto. Helt säkert är dock att lägret i den gamla tjeckiska militärförläggningen var en genomgångsstation. Det var i drift i tre och ett halvt år, från november 1941 fram till krigsslutet i maj 1945. 144 000 människor deporterades dit i huvudsak från Tyskland och områden som ingått i den gamla Habsburgmonarkin. 33 000 dog innanför murarna. 88 000 sattes på tåg österut mot en så gott som säker död.
Inledningsvis gick vidaretransporterna till ghettona i Riga, Warszawa, Łódź, Minsk eller Białystok. Men när nazisterna tänkt om, och gått från deporteringar till utrotning, blev det Auschwitz, Majdanek eller Treblinka.
I detta ghetto trängdes som mest 53 000 människor på en yta av en kvadratkilometer. De som deporterats fann sig snart i förhållandena och inrättade sig i vad som i en sångtext kallades ”Ein Als ob-Stadt”, en ”som om-stad”. Som om de levde ett verkligt liv. Som om de hade en framtid. Som om det någonstans fanns ett hopp. I detta ingick lägrets egen fotbollsliga, som var igång mellan våren 1943 och hösten 1944, i totalt tre och en halv termin.
