Den dramatiska utvecklingen sedan USA och Israel attackerat Iran i helgen kan slå mot tillväxt och skapa inflation, varnar riksbankschefen Erik Thedéen.

Det mesta har pekat uppåt sedan Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i slutet av januari.

Men de senaste dagarnas utveckling i Mellanöstern riskerar att ändra på det, även om det enligt Thedéen är för tidigt att säga vilka effekterna på ekonomin blir på längre sikt.

– Vi ser ju stigande oljepriser, vi ser stigande gaspriser. Vi hade redan från början förhöjda elpriser. De såg ut att komma ned, men på terminsmarknaden ser det ut som att det inte blir en så kraftig nedgång, säger Erik Thedéen till TT om de omedelbara marknadsreaktionerna på Irankriget.

– Det är klart att det här har en effekt för alla som ska tanka bilen och värma huset. Det blir en dämpande effekt för svensk ekonomi och det skulle kunna ha en viss effekt på inflationen, tillägger han.

Intervju görs i samband med en utfrågning i riksdagens finansutskott.

Ganska små effekter

Enligt Thedéen är krigseffekterna än så länge ganska små. Den stora frågan är om utvecklingen i Mellanöstern slår mot ekonomisk aktivitet på bredare front, anser han.

– Då pratar vi om investeringar och konsumtion. Och det vet vi väldigt lite om. Det handlar mycket om varaktighet. Går det över snabbt eller ligger det kvar under lång tid?

Ett högre oljepris har ”en närmast matematisk koppling” till högre priser på bensin och diesel, enligt Thedéen.

– Då går det in som en komponent i konsumentprisindex (KPI). Men sedan kan andra komponenter driva åt andra hållet. Så man kan inte utifrån det här säga att vi skulle få en dramatiskt högre inflation.

– Det direkta genomslaget, med de prisuppgångarna vi har sett hittills, är enligt standardsamband ganska begränsat.

”Stort mänskligt lidande”

Utvecklingen visar att vi lever i en värld med "stora geopolitiska spänningar”, säger Thedéen.

Han tillägger att det inför nästa räntemöte också kommer ny information om utvecklingen som måste analyseras för att göra en bedömning av konjunkturen och inflationsutsikterna.

– Vi kanske vet mer när vi fattar nästa penningpolitiska beslut om två veckor, men med stor sannolikhet kommer jag stå och säga att osäkerheten är stor.

Dålig tillväxt och hög inflation kallas stagflation bland ekonomer. Det är en av de svåraste konjunkturlägena för en centralbank att påverka med räntor och andra åtgärder.

Rättad: I en tidigare version beskrevs nästa penningpolitiska möte med en felaktig term.