När Sverige gör Texas till sin VM-bas möts två fotbollskulturer – och två samhällsmodeller. I Frisco välkomnas landslaget med en entusiasm som säger något om USA:s växande fotbollsambitioner. Ändå riskerar Sveriges bild av värdlandet att reduceras till Donald Trump och politiska motsättningar snarare än företagsamhet och framtidstro, skriver Caroline Älvebrink Calais, politisk ekonom och frilansskribent.

Heja Sverige! Det var värme, entusiasm och gästfrihet som välkomnade det svenska herrlandslaget i fotboll till sin VM-bas i Frisco, Texas. För mig, en svensk som lämnade den lilla ön Gräsö i Roslagen för ett äventyr genom Europa och Latinamerika som till slut förde mig till The Lone Star State för mer än 25 år sedan, känns det fantastiskt. Inte bara för att City of Frisco mer eller mindre adopterat Sverige som sitt eget lag. Sveriges största VM-framgång sedan finalplatsen 1958 kom 1994, första gången USA stod värd för turneringen.

Tråkigt nog har svenska medier hittills misslyckats med att uppmärksamma både den genuina glädje Texas visat Sverige och att Frisco i dag är en av USA:s snabbast växande sportdestinationer. Här finns Toyota Stadium, Dallas Cowboys huvudkontor och träningsanläggning samt den professionella fotbollsklubben FC Dallas. I stället har rapporteringen främst fokuserat på välbekanta politiska invändningar mot USA.

Det är inte särskilt förvånande. Sverige har under de senaste åren blivit ett av Europas mest Trumpskeptiska länder, och Amerikabevakningen filtreras i dag nästan reflexmässigt genom Donald Trump, oavsett om ämnet handlar om politik, kultur eller fotbolls-VM. Kritiken rör inte bara frågor som Nato, klimatpolitik eller globalt ansvarstagande. Minst lika viktigt är att Trumps stil så totalt krockar med svenska normer. Men det som svenskar ofta uppfattar som skrytsamt, vulgärt och oberäkneligt beteende ser många amerikaner som bevis på äkthet, styrka och självförtroende. Det är inte den enda värderingskrock som ofta leder till missförstånd mellan svenskar och amerikaner. Synen på kapitalism är ett annat exempel.

I Texas är kapitalism en del av identiteten. Precis som Sveriges hårda klimat, långa vintrar och stora avstånd bidragit till att forma svenska samhällsvärderingar, har Texas geografi, klimat och historia påverkat Texasborna. Sverige formades av knapphet och behov av samordning, medan Texas formades av risktagande och optimism. Staten ses inte som ett verktyg som styr människors liv eller garanterar lika resultat utan som något som ska skapa möjligheter för människor att själva bygga sin framtid genom egna beslut och meriter.

I USA ses sport inte bara som något människor utövar på fritiden utan som en miljardindustri.

Samma skillnad finns i synen på sport. I USA ses sport inte bara som något människor utövar på fritiden utan som en miljardindustri där matcher och ligor är vinstdrivande underhållningsprodukter. Inför årets fotbolls-VM har Texas investerat hundratals miljoner dollar i arenor, säkerhet och infrastruktur. Dallas och Houston står tillsammans värd för 16 matcher och runt om i Dallas-Fort Worth Metroplex, som 8,7 miljoner människor numera kallar sitt hem, satsar städer stort på fotbollen.

I USA har fotboll länge varit en nischsport. Med VM vill USA förändra det och göra sporten till en självklar del av amerikansk mainstreamkultur, precis som amerikansk fotboll, basket och baseboll. För att förstå ambitionen måste man sätta sig in i den roll som sport spelar till exempel här i Texas. Under höstens fredagskvällar kretsar livet i många mindre städer kring high school-fotboll, där hela lokalsamhällen nästan religiöst samlas för att stötta sitt lag och enorma summor investeras i skolornas arenor.

Det visar på ännu en skillnad mellan amerikansk och svensk kultur. I Sverige är fotboll tradition, medlemskap och folkrörelse. Här på andra sidan Atlanten är sport nära kopplat till konkurrens, investeringar, storskalighet och möjligheten att bygga något större.

Nu när olika kulturer möts på samma arena hoppas jag att svensk medierapportering också kan lyfta blicken. Att svenska journalister inte bara ser USA genom politikens eller Donald Trumps filter, utan att de försöker förstå de historiska erfarenheter och värderingar och den entreprenörsanda som format landet. För människor över hela världen representerar USA, trots all kritik, fortfarande hopp, möjligheter och framtidstro.

Caroline Älvebrink Calais
Politisk ekonom och frilansskribent