Vi svenskar är givmilda. Under 2024 uppgick givandet till ideella organisationer till 12,2 miljarder kronor – och var femte insamlad krona kommer från testamenterade gåvor.

– För mig är det självklart, säger 77-årige Rune Lindohf, som låter hälften av sin kvarlåtenskap gå till något behjärtansvärt.

Rune Lindohf är ogift och har inga egna barn. För en tid sedan började han fundera på vad som skulle hända med hans tillgångar den dagen han går bort – och han landade i att hans brorsbarn skulle få ärva.

Men så fick han ett mardrömsbesked.

– Jag blev sjuk i cancer. Tack och lov så fick jag förstklassig vård och sedan ett år är jag friskförklarad. Det satte i gång något i mig, det blev klart att jag ville ge en del till Cancerfonden, som tack för den vården jag fick, berättar han.

– Samtidigt så kände jag att jag vill ge till något som är viktigt för mig, nämligen Regnbågsfonden. Det är självklart att stötta dem.

Stor ökning

Så Rune Lindohf förde in i sitt testamente att Cancerfonden och Regnbågsfonden ska få lika delar av hälften av hans kvarlåtenskap.

– Resten går till ungarna.

Rune Lindohf är långt ifrån ensam om att vilja stötta ideella organisationer med gåvor. Under 2024 uppgick det totala givandet till 12,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med sex procent jämfört med föregående år. De testamenterade gåvorna steg med hela 35 procent till 2,5 miljarder. Det visar branschorganisationen Giva Sveriges sammanställning.

– Man ska ha med sig att enstaka testamenten driver upp den siffran. Men vi har sett en stadig uppgång och den håller i sig, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige.

"Välja själv"

Större förmögenhet bland våra äldre är förklaringen till ökningen. Från allmänheten har givandet aldrig varit högre än nu.

– I generationen som är 80 till 100 år finns mycket pengar, säger Rydh.

Rune Lindohf tror att det mer individualiserade samhället spelar roll för det mer generösa givandet.

– Man vill nog välja själv över sina pengar, säger han.