Under kalla kriget var torven en strategisk tillgång för Sveriges försörjning. Nu kartläggs näringens roll i totalförsvaret av forskare vid Handelshögskolan – samtidigt som nya EU-regler och aktivism sätter den svenska beredskapen på spets
När importen av bränslen försvårades under andra världskriget fick den svenska torvindustrin ett kraftigt uppsving med en produktion på omkring fyra miljoner kubikmeter per år. Tänkandet levde vidare under kalla kriget, då råvaran fortsatte att betraktas som en strategisk tillgång för både energi- och livsmedelsberedskap.
Ett nytt forskningsprojekt vid Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning (EHFF) på Handelshögskolan i Stockholm ska nu för första gången systematiskt kartlägga torvindustrins roll i det ekonomiska försvaret.













