OS-finalen blev en medaljmiss. Sedan föll Walter Wallberg i gråt.
– Surt, jag är hellre åtta än fyra, säger puckelpiststjärnan.
Direkt efter finalens sista åkare kom i mål lämnade svensken målområdet. Walter Wallberg gick bakom de stora blå OS-skärmarna för att gömma sig från tv-kamerorna och för att slippa se sina rivalers jublande.
Där sjönk han ner på knä och gömde ansiktet i handskarna.
– Jag ville bara försvinna, säger han.
Tårarna rann
De största känslorna kom när han träffade sina föräldrar och sin flickvän.
Då rann tårarna.
Efter familjens tröstande kramar föll 25-åringen ner mot snön. Där låg han, mitt bland familjemedlemmarna och annan publik, och försökte sortera tankarna över vad som just hade utspelat sig i Livigno.
– Det har varit ett jävla år, säger han.
– Hela syftet med dagen var att sätta ner de där åken som jag vet att jag kan göra. Sedan att det inte räckte hela vägen…
Resan till OS i Italien har varit lång och tuff. Wallberg fick avbryta förra säsongen strax efter jul på grund av skador. I stället för VM blev det en axeloperation. Dessutom har knäna, ryggen varit ett bekymmer och i sin helhet har kroppen krånglat mer än någonsin.
Världscuppremiären i Ruka, Finland, i början av december var hans första tävling på nästan ett år – där han slutade på pallen – och sedan blev det bara en tävling till innan det var dags för OS.
Kroppen har värkt under promenader i Stockholm och tankarna har kretsat kring: Hur ska jag kunna åka puckelpist?
I Livigno kunde han ändå åka skidor, med hjälp av smärtstillande.
Men Wallberg lyckades inte försvara OS-guldet från Peking 2022 och blev utan medalj.
”Fruktansvärt”
– Det är fruktansvärt. Jag stod där och räknade ner åkarna. Det var typ sämsta scenario som kunde hända. Det känns som jag hade förtjänat en medalj efter det här senaste året, med skador och ändå att jag tagit mig hit och kämpat så hårt för det, säger han.
För Walter Wallberg väntar nu parallellpuckel på söndag tillsammans med OS-debutanten Rasmus Stegfeldt, som slutade på 18:e plats i finalen.
Australiske Cooper Woods slutade på samma poäng som Kanadas Mikael Kingsbury, 83,71, men vann guldet tack vare högre teknikpoäng. Ikuma Horishima, Japan, tog bronset.
