Inflationen är tydligt på väg upp och fler räntehöjningar riskerar att slå sönder hushållens bostadskalkyler. Men läget är svårbedömt och experterna är inte överens. På tisdagen släpps ny prisstatistik från SCB.
Swedbanks prognoschef Andreas Wallström tippar på att inflationen, enligt Riksbankens mått KPIF, stiger till 2,2 procent i mars, upp från 1,7 i februari.
– Det är drivet av stigande energipriser, framför allt på drivmedel, men även flygpriserna har stigit lite, säger han.
Exklusive de nu skenande energipriserna landar prisökningstakten på årsbasis på 1,4 procent, tror Wallström. Så det är ingen ko på isen än.
Inte eniga
Danske Banks chefsekonom Susanne Spector gör ungefär samma bedömning, men inte när det gäller konsekvenserna.
Medan Swedbankekonomerna bedömer att inflationen håller sig under Riksbankens inflationsmål under 2026 och att det därmed inte blir någon räntehöjning i år, så tror kollegorna på Danske Bank på ett annat scenario.
Susanne Spector tror att de stigande energipriserna, på olja och gas, får spridningseffekter på bland annat plast och helium (en viktig komponent vid tillverkning av halvledare) och leveranskedjor som påverkas negativt.
Tre höjningar
– I den här miljön kommer kronan under press. Och en kronförsvagning samtidigt som globala priser stiger förstärker inflationsimpulserna i svensk ekonomi, säger hon.
– Så vi räknar nu med att Riksbanken höjer räntan tre gånger i år.
Men osäkerheten är extra stor. Även Andreas Wallström lutar åt att Riksbanken kan komma att höja.
– Riskbilden är ju att det blir någon höjning i år, säger han.
På räntemarknaden räknar handlarna med 2–3 höjningar i år.
Men den halverade matmomsen gör sitt för att hålla tillbaka den allmänna inflationen. Det gör att livsmedelspriserna bedöms sjunka med runt 5 procent i april.
– Men därefter kommer de stiga snabbare än trend, säger Andreas Wallström och motiverar det med att de stigande energipriserna lär smitta av sig även på matbranschen.
