loadingMeteorregnet Perseiderna återkommer varje år i augusti. Bilden är tagen vid Tuzla i Bosnien 12 augusti 2015. Foto: Amel Emric/AP/TT
Meteorregnet Perseiderna återkommer varje år i augusti. Bilden är tagen vid Tuzla i Bosnien 12 augusti 2015. Foto: Amel Emric/AP/TT
Vetenskap

Spektakulärt stjärnfall – kulmen nås inom kort

Roland Johansson/TT

Perseiderna är tillbaka. Det spektakulära stjärnfallet, eller meteorregnet, återkommer varje år i augusti och kommer att vara som mest aktivt på natthimlen natten mellan den 11 och 12 augusti och natten mellan den 12 och 13 augusti.

– De kan ses en vecka innan och en vecka efter, men som bäst när kulmen nås, säger Peter Linde, ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Perseiderna, som har fått sitt namn av att de ser ut att komma från stjärnbilden Perseus, har observerats under mycket lång tid, cirka 2 000 år. Svärmen består av stoft och småstenar som har frigjorts från kometen Swift-Tuttle, som passerar det inre solsystemet mellan solen och Jupiter vart 133:e år, senast 1992.

Skur av stjärnfall

Regnet uppstår när jorden passerar rakt igenom partiklarnas bana. Kometgruset ser ut som en skur av stjärnfall när de störtar in i jordens atmosfär. Mängden varierar lite från år till år, beroende på hur mycket grus som kometen lämnat efter sig.

En meteor från Perseiderna brinner upp över Mojaveöknen i Nevada, USA 13 augusti 2018. Foto: Richard Brian/AP/TT

– Gruspartiklarna är mycket små, mindre än en halv centimeter, säger Peter Linde.

Brinner upp

Partiklarna har en hastighet på 60 kilometer i sekunden när de träffar atmosfären. Friktionen vid inbromsningen är så våldsam att de hettas upp till en temperatur på över 1 000 grader. Det är när partiklarna börjar brinna som vi ser dem – och liknar dem vid fallande stjärnor. När regnet kulminerar är det möjligt att se upp till 60 sådana stjärnfall i timmen.

Intressant nog är de framför allt synliga från norra halvklotet, vilket hänger samman med Swift-Tuttles bana.

– Fast i år kommer de inte att synas lika väl som vissa andra år. Det kommer att vara fullmåne strax innan, vilket innebär att det är lite mer ljus på himlen än annars, säger Peter Linde.

Meteorregn

Perseiderna är inte den enda meteorsvärmen som kan ses på natthimlen under hösten. Här är några av de andra:

Orioniderna, 2 oktober-7 november.

Tauriderna, 13 oktober-2 december.

Leoniderna, 6 november-30 november.

Geminiderna, 4 december-20 december.

Ursiderna, 17 december-26 december.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingMeteorregnet Perseiderna återkommer varje år i augusti. Bilden är tagen vid Tuzla i Bosnien 12 augusti 2015. Foto: Amel Emric/AP/TT
Meteorregnet Perseiderna återkommer varje år i augusti. Bilden är tagen vid Tuzla i Bosnien 12 augusti 2015. Foto: Amel Emric/AP/TT
Vetenskap

Spektakulärt stjärnfall – kulmen nås inom kort

Roland Johansson/TT

Perseiderna är tillbaka. Det spektakulära stjärnfallet, eller meteorregnet, återkommer varje år i augusti och kommer att vara som mest aktivt på natthimlen natten mellan den 11 och 12 augusti och natten mellan den 12 och 13 augusti.

– De kan ses en vecka innan och en vecka efter, men som bäst när kulmen nås, säger Peter Linde, ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Perseiderna, som har fått sitt namn av att de ser ut att komma från stjärnbilden Perseus, har observerats under mycket lång tid, cirka 2 000 år. Svärmen består av stoft och småstenar som har frigjorts från kometen Swift-Tuttle, som passerar det inre solsystemet mellan solen och Jupiter vart 133:e år, senast 1992.

Skur av stjärnfall

Regnet uppstår när jorden passerar rakt igenom partiklarnas bana. Kometgruset ser ut som en skur av stjärnfall när de störtar in i jordens atmosfär. Mängden varierar lite från år till år, beroende på hur mycket grus som kometen lämnat efter sig.

En meteor från Perseiderna brinner upp över Mojaveöknen i Nevada, USA 13 augusti 2018. Foto: Richard Brian/AP/TT

– Gruspartiklarna är mycket små, mindre än en halv centimeter, säger Peter Linde.

Brinner upp

Partiklarna har en hastighet på 60 kilometer i sekunden när de träffar atmosfären. Friktionen vid inbromsningen är så våldsam att de hettas upp till en temperatur på över 1 000 grader. Det är när partiklarna börjar brinna som vi ser dem – och liknar dem vid fallande stjärnor. När regnet kulminerar är det möjligt att se upp till 60 sådana stjärnfall i timmen.

Intressant nog är de framför allt synliga från norra halvklotet, vilket hänger samman med Swift-Tuttles bana.

– Fast i år kommer de inte att synas lika väl som vissa andra år. Det kommer att vara fullmåne strax innan, vilket innebär att det är lite mer ljus på himlen än annars, säger Peter Linde.

Meteorregn

Perseiderna är inte den enda meteorsvärmen som kan ses på natthimlen under hösten. Här är några av de andra:

Orioniderna, 2 oktober-7 november.

Tauriderna, 13 oktober-2 december.

Leoniderna, 6 november-30 november.

Geminiderna, 4 december-20 december.

Ursiderna, 17 december-26 december.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025