Landets kommuner står i många fall inför en minskande befolkning, medan kostnaderna till stora delar består. Intresseorganisationen SKR kräver högre statsbidrag.

– Eller så är det skattehöjningar, säger chefsekonom Emelie Värja.

Många kommuner ser sin befolkning minska.

– Då försvinner intäkterna egentligen på en gång, medan kostnaderna är betydligt svårare att anpassa, säger chefsekonom Emelie Värja på en pressträff där kommunsektorns intresseorganisation SKR presenterar de ekonomiska förutsättningarna framåt.

Kommuner och regioner står inför ett stort omställningsbehov. De riktigt gamla blir allt fler, vilket ökar kostnaderna.

– Nu är det framför allt de äldre äldre som ökar, säger Värja.

Äldreomsorgen behöver därför byggas ut, i storleksordningen 60 miljarder kronor fram till 2035, enligt Värja. Samtidigt minskar antalet förskolor runt om i landet, 900 stycken försvann under åren 2019–2024. Och det är bara halvvägs, enligt henne.

Sämre framåt

Under fjolåret hade den samlade kommunsektorn ett relativt bra ekonomiskt resultat, men det är tillfälligt enligt SKR som ofta målar upp dystra framtidsutsikter i sina rapporter.

– Tittar vi på resultatet framöver så ser vi också att det är på väg att gå ner, säger Emelie Värja.

Även regionerna bedöms få sämre resultat framöver, enligt SKR. Kostnaderna kommer att öka på grund av demografin.

Automatisk uppskrivning

Kravet på staten är därför att de generella statsbidragen automatiskt skrivs upp årligen, ett gammalt önskemål från kommunsektorn.

– Det vill säga att de räknas upp med löner, priser och demografi, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR.

Annars gröps intäkterna ur till följd av inflationen. Alternativet är högre skatter, enligt SKR.

Dessutom bör alla statliga reformer som påverkar kommunsektorn finansieras fullt ut. Enligt Emelie Värja har staten skickat med för lite pengar på skolans område.