Skolan förändras i synen på digitalisering och lämnar idén att det skulle vara demokratiskt. Den nya läroplansutredningen menar att digitala hjälpmedel bara ska användas i högre årskurser och om det är motiverat på grund av ämnets behov. Förändringarna applåderas av lärare, psykologer, läkare och även av fackfolk.

Sverige var tidigt ute när det gällde att föra in datorer i skolan. Redan i slutet av 1980-talet sattes det upp datorsalar. Stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling gav pengar till skolors datorisering under 1990-talet. Lärare skickades på kurs, och datorerna lanserades samtidigt med en nystart för progressiv pedagogik. Elever skulle självständigt söka kunskap, arbeta i grupp och redovisa i form av inlämningsuppgifter. De skulle förbereda sig för det kommande arbetslivet. De unga var framtiden och skulle inrikta sig på det tjugoförsta århundradets eftersökta egenskaper som sades vara kommunikation, kreativitet och kritiskt tänkande. Det som skulle bort var lärarledda lektioner som förklarades vara tråkiga, oengagerande och ibland till och med uttryck för en auktoritär kunskapssyn. Likaså avvisades läroböcker, därför att det ansågs passivt att ”bara” lära sig det som stod i boken och motsatsen till kreativitet.

Den progressiva pedagogiken hade sedan 1960-talet och införandet av grundskolan försökt att genom nya pedagogiska metoder som grupparbete, enskilt arbete, studiebesök och samarbete mellan ämnen intressera också motsträviga elever för skolarbete och på så sätt bidra till det politiska målet med jämlikhet. De rekommenderade metoderna kom att så småningom få en påverkan på vad som lärdes in av ämnena. I svenska lästes inte hela böcker utan utdrag. I geografi och historia lästes inte översikter utan delar. Man koncentrerade sig på ett landskap i Sverige och lärde inte in alla, man valde en historisk period men lärde sig inte kronologi, och man intresserade sig för en författare men inte för en kronologisk översikt över litteraturens utveckling. I språkstudier användes inte en grammatikbok utan grammatikreglerna stod att läsa i ”rutor” under texten. Avsikten var att fler elever skulle kunna följa det här mindre krävande upplägget och att det skulle vara roligare.