Replik på ”Skogen är grunden för Sveriges välstånd” i Epoch Times nr 18 2026. Bilden av dagens skogsbruk som grund för jobb, ekonomi och klimatnytta håller inte, skriver författaren Agneta Blomqvist och civiljägmästare Peter Lindgren.
Vi anser förstås inte, som påstås i artikeln, att ”skogsbruket av i dag är det värsta som finns och ska endera upphöra helt eller helt återgå till häst och yxa”. Vi föreslår i stället ett mer nyanserat skogsbrukande med färre kalhyggen och mer hyggesfria metoder, det sistnämnda något som industrin endast visat svagt intresse för trots åtskilliga goda exempel.
Det är alltså inte tal om en ”radikal neddragning av svenskt skogsbruk”, utan om hur skogen brukas och vad skogsråvaran används till. Vad gäller uppvärmning är den senaste uppgiften att 85 procent av träden i en eller annan form eldas upp. Vi har talat om att oavsett hur effektivt man kan förbränna biobränsle får det allvarliga konsekvenser. Ett flagrant exempel på felaktighet är just att ”biobränsle” ska rädda oss från fossil energi och därmed rädda klimatet. Sanningen är att resultatet av förbränningen blir koldioxid som går rakt ut i atmosfären. Brist på helhetssyn präglar dessvärre både näringen och debatten.
Avseende arbetstillfällena i skogsbruket och till färdig produkt är det en gåta hur skribenterna har kommit fram till summan 290 000. Enligt Skogsstyrelsens statistik har antalet sysselsatta i skogsbruksverksamhet minskat från 119 800 år 1961 till 31 900 år 2024. Inom skogsindustrin har antalet gått från 72 400 till 48 400. Totalt innebär det att skogsnäringen minskat från 192 200 till 80 300 sysselsatta.
Skogsnäringens bidrag till bnp har sjunkit från cirka 10 procent år 1973 till 3 procent år 2024. Skogsbolaget SCA tappar viktiga internationella kunder, och aktiekursen har dalat från 203 kronor i april 2022 till runt 110 kronor i dag. De är i gott sällskap med andra skogsbolag.
Man ska ha klart för sig vilka intressen debattörerna företräder. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och skogsägarrörelsen driver i grunden tre frågor: större frihet för skogsägaren, god avsättning för virke och ökad lönsamhet i den egna näringen.
En gång var skogen en närmast oändlig och förnybar resurs. Den tiden är förbi. De skogar som inte brukats under de senaste 100 åren kommer aldrig mer tillbaka om de kalavverkas.
Nej, vi skriker inte ”Stoppa kalhyggena!” Vår självklara slutsats är: Avverka de skogar som anlades för 100 år sedan och framåt, gärna med mer anpassade metoder. Låt resten vara i fred. Därtill är det dags att vår en gång så framgångsrika skogsnäring börjar ägna sig åt framtiden och inte bara åt nästa kvartalsrapport.
Peter Lindgren
Civiljägmästare och organisationskonsult
Agneta Blomqvist
Författare och skogsdebattör
