Bistånd ska användas som en slags piska eller morot för att få ursprungsländer att ta emot utvisade och öka återvändandet från Sverige. Det är ett av regeringens budskap till biståndsmyndigheten Sida för i år.
– Vi ska hitta sätt att samarbeta med stater för ett effektivt återvändande, säger Hanna Hellquist, överdirektör på Sida om styrningen i regleringsbrevet för 2026.
Regleringsbrevet är en samling uppdrag och mål som Sida ska arbeta med. Ett är att Sida ska ta fram metoder för utvecklingsbistånd som har som villkor att länder ska samarbeta bättre med Sverige om återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering.
”Ställer krav”
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) säger att villkor på att ta tillbaka utvisade medborgare är självklara. Många europeiska länder har sådana villkor, hävdar han.

Sidas överdirektör Hanna Hellquist på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT
”Det är rättvist att vi ställer krav på länder som tar emot hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar att också ta emot sina egna medborgare som saknar laglig rätt att vara i Sverige" skriver Dousa i en kommentar.
Om Sida överväger att gå in med bistånd i ett land så ska det helst främja svensk handel och svenska intressen inom utrikes- och säkerhetspolitik, utöver migration.
– Vi ska tänka utifrån ett mer av ett ömsesidigt win-win-perspektiv som är mycket mer explicit än tidigare, säger Hanna Hellquist.
Mål kvarstår
Samtidigt, påpekar hon, kvarstår riksdagens mål för biståndet – att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Benjamin Dousa har gjort klart att Sidas regleringsbrev innebär stora förändringar.
Sidas biståndsbudget minskas med nästan en femtedel till 19,4 miljarder kronor (cirka 21,3 miljarder inkluderat förvaltningsanslaget) i år. Fler miljarder ska hanteras direkt av regeringen, 19,5 miljarder i år jämfört med 16,3 förra året.
Biståndet till flera länder i Afrika och Latinamerika avvecklas – Ukraina ska prioriteras.
Hanna Hellquist tror inte att Sida ska behöva minska antalet anställda, däremot anpassa organisationen, till exempel var i världen man ska vara verksam.
Hon framhåller att Sidas ram för att ställa ut garantier ökar med fyra miljarder. Garantier är en slags försäkring för långivare som vill gå in i biståndsprojekt där det är om låntagaren kan betala tillbaka.
– Det är inte att förringa, för där har vi ett verktyg med en enorm hävstångseffekt, säger Hanna Hellquist.














