loadingSidas överdirektör Hanna Hellquist, på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sidas överdirektör Hanna Hellquist, på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Sida ska förmå länder att ta emot utvisade

Lars Larsson/TT

Bistånd ska användas som en slags piska eller morot för att få ursprungsländer att ta emot utvisade och öka återvändandet från Sverige. Det är ett av regeringens budskap till biståndsmyndigheten Sida för i år.

– Vi ska hitta sätt att samarbeta med stater för ett effektivt återvändande, säger Hanna Hellquist, överdirektör på Sida om styrningen i regleringsbrevet för 2026.

Regleringsbrevet är en samling uppdrag och mål som Sida ska arbeta med. Ett är att Sida ska ta fram metoder för utvecklingsbistånd som har som villkor att länder ska samarbeta bättre med Sverige om återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering.

”Ställer krav”

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) säger att villkor på att ta tillbaka utvisade medborgare är självklara. Många europeiska länder har sådana villkor, hävdar han.

Sidas överdirektör Hanna Hellquist på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Det är rättvist att vi ställer krav på länder som tar emot hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar att också ta emot sina egna medborgare som saknar laglig rätt att vara i Sverige" skriver Dousa i en kommentar.

Om Sida överväger att gå in med bistånd i ett land så ska det helst främja svensk handel och svenska intressen inom utrikes- och säkerhetspolitik, utöver migration.

– Vi ska tänka utifrån ett mer av ett ömsesidigt win-win-perspektiv som är mycket mer explicit än tidigare, säger Hanna Hellquist.

Mål kvarstår

Samtidigt, påpekar hon, kvarstår riksdagens mål för biståndet – att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Benjamin Dousa har gjort klart att Sidas regleringsbrev innebär stora förändringar.

Sidas biståndsbudget minskas med nästan en femtedel till 19,4 miljarder kronor (cirka 21,3 miljarder inkluderat förvaltningsanslaget) i år. Fler miljarder ska hanteras direkt av regeringen, 19,5 miljarder i år jämfört med 16,3 förra året.

Biståndet till flera länder i Afrika och Latinamerika avvecklas – Ukraina ska prioriteras.

Hanna Hellquist tror inte att Sida ska behöva minska antalet anställda, däremot anpassa organisationen, till exempel var i världen man ska vara verksam.

Hon framhåller att Sidas ram för att ställa ut garantier ökar med fyra miljarder. Garantier är en slags försäkring för långivare som vill gå in i biståndsprojekt där det är om låntagaren kan betala tillbaka.

– Det är inte att förringa, för där har vi ett verktyg med en enorm hävstångseffekt, säger Hanna Hellquist.

Så minskas biståndet

Enligt regeringen genomförs under 2026 den största förändringen av biståndet ”någonsin i Sveriges historia”.

Biståndsramen sänks från 56 till 53 miljarder kronor. Större fokus läggs på Ukraina, som väntas få bistånd på minst 10 miljarder kronor.

Biståndsorganet Sidas anslag sjunker med drygt fyra miljarder kronor 2026, när utvecklingsbiståndet minskas.

Under 2025 gav regeringen beskedet att biståndet till Bolivia, Liberia, Moçambique, Tanzania och Zimbabwe ska fasas ut.

Det tidigare målet om att en procent av bni (bruttonationalinkomsten) ska gå till bistånd har Tidöregeringen och SD övergett.

2022 uppgick biståndsramen till 0,89 % av bni

2023 var ramen 0,87 %, i kronor 56 miljarder

2024 var den 0,84 %, 56 miljarder

2025 var den, preliminärt, 0,81 %, 56 miljarder

2026 antas den, preliminärt, bli 0,74 % av bni, 53 miljarder

Källa: Utrikesdepartementet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSidas överdirektör Hanna Hellquist, på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sidas överdirektör Hanna Hellquist, på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Sida ska förmå länder att ta emot utvisade

Lars Larsson/TT

Bistånd ska användas som en slags piska eller morot för att få ursprungsländer att ta emot utvisade och öka återvändandet från Sverige. Det är ett av regeringens budskap till biståndsmyndigheten Sida för i år.

– Vi ska hitta sätt att samarbeta med stater för ett effektivt återvändande, säger Hanna Hellquist, överdirektör på Sida om styrningen i regleringsbrevet för 2026.

Regleringsbrevet är en samling uppdrag och mål som Sida ska arbeta med. Ett är att Sida ska ta fram metoder för utvecklingsbistånd som har som villkor att länder ska samarbeta bättre med Sverige om återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering.

”Ställer krav”

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) säger att villkor på att ta tillbaka utvisade medborgare är självklara. Många europeiska länder har sådana villkor, hävdar han.

Sidas överdirektör Hanna Hellquist på Sidas huvudkontor i Rissne. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Det är rättvist att vi ställer krav på länder som tar emot hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar att också ta emot sina egna medborgare som saknar laglig rätt att vara i Sverige" skriver Dousa i en kommentar.

Om Sida överväger att gå in med bistånd i ett land så ska det helst främja svensk handel och svenska intressen inom utrikes- och säkerhetspolitik, utöver migration.

– Vi ska tänka utifrån ett mer av ett ömsesidigt win-win-perspektiv som är mycket mer explicit än tidigare, säger Hanna Hellquist.

Mål kvarstår

Samtidigt, påpekar hon, kvarstår riksdagens mål för biståndet – att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Benjamin Dousa har gjort klart att Sidas regleringsbrev innebär stora förändringar.

Sidas biståndsbudget minskas med nästan en femtedel till 19,4 miljarder kronor (cirka 21,3 miljarder inkluderat förvaltningsanslaget) i år. Fler miljarder ska hanteras direkt av regeringen, 19,5 miljarder i år jämfört med 16,3 förra året.

Biståndet till flera länder i Afrika och Latinamerika avvecklas – Ukraina ska prioriteras.

Hanna Hellquist tror inte att Sida ska behöva minska antalet anställda, däremot anpassa organisationen, till exempel var i världen man ska vara verksam.

Hon framhåller att Sidas ram för att ställa ut garantier ökar med fyra miljarder. Garantier är en slags försäkring för långivare som vill gå in i biståndsprojekt där det är om låntagaren kan betala tillbaka.

– Det är inte att förringa, för där har vi ett verktyg med en enorm hävstångseffekt, säger Hanna Hellquist.

Så minskas biståndet

Enligt regeringen genomförs under 2026 den största förändringen av biståndet ”någonsin i Sveriges historia”.

Biståndsramen sänks från 56 till 53 miljarder kronor. Större fokus läggs på Ukraina, som väntas få bistånd på minst 10 miljarder kronor.

Biståndsorganet Sidas anslag sjunker med drygt fyra miljarder kronor 2026, när utvecklingsbiståndet minskas.

Under 2025 gav regeringen beskedet att biståndet till Bolivia, Liberia, Moçambique, Tanzania och Zimbabwe ska fasas ut.

Det tidigare målet om att en procent av bni (bruttonationalinkomsten) ska gå till bistånd har Tidöregeringen och SD övergett.

2022 uppgick biståndsramen till 0,89 % av bni

2023 var ramen 0,87 %, i kronor 56 miljarder

2024 var den 0,84 %, 56 miljarder

2025 var den, preliminärt, 0,81 %, 56 miljarder

2026 antas den, preliminärt, bli 0,74 % av bni, 53 miljarder

Källa: Utrikesdepartementet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026