SD vill kraftigt förändra lagen om hets mot folkgrupp. Flera i partiet ville dock gå längre och avskaffa lagen helt, men förlorade med en röst.
Sverigedemokraterna beslutade på sina landsdagar i Örebro att partiet ska driva på för en genomgripande reform av lagen om hets mot folkgrupp. Beslutet föregicks av en livlig debatt och omröstningen blev jämn: 79-78.
Flera motioner om att avskaffa lagen hade lämnats in och de fick stöd av en rad ombud i talarstolen.
– Lagen fungerar inte som tänkt. Den skapar godtycke, tystar debatt och straffar uttalanden som inte innebär något verkligt hot, säger Julia Fält, ombud från Fyrbodal.
– Man har mer eller mindre genom praxis kommit fram till att svenskar inte kan utsättas för hets mot folkgrupp. Däremot har ett stort antal rättsfall kommit att aktualiseras för ”folkgruppen” dragqueens, vilket är ganska talande, säger Petter Nilsson, ombud från Västerbotten.
Skyddar inte svenskar
Diskussionen om lagen om hets mot folkgrupp har funnits länge inom SD. En kritik har varit att lagen inte skyddar majoritetsbefolkningen, det vill säga svenskar, samt att lagen i dag tillämpas godtyckligt och inskränker yttrandefriheten på ett omotiverat sätt.
Men partistyrelsen vill inte gå så långt som att helt skrota lagen. I stället vill man att SD ska verka för en genomgripande reform av vad den ska omfatta. I intervjuer inför landsdagarna har partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson förtydligat att man vill att lagen just ska handla om ”folkgrupp”, inte om till exempel hets på grund av sexuell läggning eller religiös inriktning.
”Stort misstag”
Julia Kronlid, riksdagsledamot och medlem i partistyrelsen, argumenterade för partistyrelsens linje.
– Jag förstår verkligen den frustration som kan finnas. Men vi får inte glömma bakgrunden till lagen, med förföljelsen som pågick mot judar och Förintelsen, säger Julia Kronlid.
– Med tanke på den ökande antisemitismen tycker jag att det är ett stort misstag att ta bort lagen. Det kommer att framställas helt felaktigt. Vår partiledare Jimmie Åkesson kommer att få stå i intervju efter intervju och svara på frågan ”varför gå till val på att tillåta hets mot folkgrupp”.
Rättad: I en tidigare version av texten var Julia Kronlid felaktigt citerad.
