Opinion | Kommentar

Samma ord, olika bedömningar – därför brister rättssäkerheten

Ledarredaktionen
loadingSka ett yttrande bedömas olika beroende på avsändaren? Foto: Mikael Fritzon/TT/Bilbo Lantto
Ska ett yttrande bedömas olika beroende på avsändaren? Foto: Mikael Fritzon/TT/Bilbo Lantto
Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Epoch Times ledarredaktion.

Hets mot folkgrupp-lagen prövas allt oftare i situationer där gränsen mellan slagord, satir och missaktning blivit oklar. När identiska uttryck ges olika innebörd beroende på avsändare uppstår ett rättsligt glapp som riskerar att underminera lagens legitimitet.

Hets mot folkgrupp-lagens tillämpning har under lång tid varit föremål för kritik. Skälen är välkända: otydliga gränser, skiftande rättspraxis och en växande skillnad mellan lagens ursprungliga syfte och dess faktiska användning. Lagen tillkom i en tid då Europa fortfarande bar direkta spår av Förintelsen, och den var ett svar på organiserad antisemitisk propaganda. Syftet var tydligt avgränsat.

Men i dag används lagen i en betydligt bredare och mer komplex offentlighet. Det gör dess tolkning mer osäker – och ibland motstridig. Frasen ”krossa sionismen” är ett exempel. När Nordiska motståndsrörelsen använder uttrycket uppfattas det som antisemitism och i förlängningen som något som potentiellt kan omfattas av HMF-lagen. Avsändaren och den ideologiska kontexten gör att innebörden uppfattas som självklar.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Opinion | Kommentar

Samma ord, olika bedömningar – därför brister rättssäkerheten

Ledarredaktionen
loadingSka ett yttrande bedömas olika beroende på avsändaren? Foto: Mikael Fritzon/TT/Bilbo Lantto
Ska ett yttrande bedömas olika beroende på avsändaren? Foto: Mikael Fritzon/TT/Bilbo Lantto
Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Epoch Times ledarredaktion.

Hets mot folkgrupp-lagen prövas allt oftare i situationer där gränsen mellan slagord, satir och missaktning blivit oklar. När identiska uttryck ges olika innebörd beroende på avsändare uppstår ett rättsligt glapp som riskerar att underminera lagens legitimitet.

Hets mot folkgrupp-lagens tillämpning har under lång tid varit föremål för kritik. Skälen är välkända: otydliga gränser, skiftande rättspraxis och en växande skillnad mellan lagens ursprungliga syfte och dess faktiska användning. Lagen tillkom i en tid då Europa fortfarande bar direkta spår av Förintelsen, och den var ett svar på organiserad antisemitisk propaganda. Syftet var tydligt avgränsat.

Men i dag används lagen i en betydligt bredare och mer komplex offentlighet. Det gör dess tolkning mer osäker – och ibland motstridig. Frasen ”krossa sionismen” är ett exempel. När Nordiska motståndsrörelsen använder uttrycket uppfattas det som antisemitism och i förlängningen som något som potentiellt kan omfattas av HMF-lagen. Avsändaren och den ideologiska kontexten gör att innebörden uppfattas som självklar.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025