loadingRegeringen vill se fler poliser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Regeringen vill se fler poliser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Så ska poliser få utbildningen betald

Lars Larsson och Anja Haglund/TT

Den som vill bli polis kan få utbildningen betald. Regeringens utredare föreslår att studielånen för nya poliser ska avskrivas, en kostnad för staten på en halv miljard per år fullt genomfört.

Regeringen vill att det ska bli mer attraktivt att bli polis och meddelade för drygt ett år sedan att nya poliser ska kunna få sina studielån återbetalda eller avskrivna. Nu har en utredare tagit fram förslag på hur det ska gå till.

För att kunna få någon ersättning ska man ha jobbat som polis i minst tre år efter grundutbildningen, inom en ramtid på åtta år.

För att få polisutbildningen fullt betald ska man ha jobbat som polis under åtta sammanhängande år från och med dagen efter det att studierna är avslutade.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M), kostar det en halv miljard per år att avskriva studielånen för dem som utbildar sig till poliser, något som ska gälla retroaktivt från hösten 2024. Foto: Henrik Montgomery/TT

– Vi premierar dem som stannar kvar i yrket, säger utredaren Jonatan Wahlberg.

Gäller från 2024

Han tycker att det bästa ersättningsalternativet är att CSN skriver av lånen, eftersom det innebär färre moment och ses som mer effektivt.

Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Men de kommer att gälla för studielån som utbetalats från och med höstterminen 2024.

Polisutbildningen är fem terminer, där fyra är på högskola och den femte är praktik på fältet i form av tjänstgöring som aspirant, med aspirantlön.

Halv miljard

Fullt genomfört beräknas det kosta en halv miljard kronor om året att skriva av lånen för de fyra första terminerna, för de poliser som uppfyller villkoren.

Är det för få som söker polisyrket i dag?

– Under senare år har vi sett att kurvorna vänder, att allt fler kvalificerade söker sig till polisutbildningen. Samtidigt ser vi ett långsiktigt tillväxtbehov som är omfattande. Vi måste på olika sätt bidra till att stärka attraktiviteten i yrket, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

”Kritiska yrken”

På frågan om det är rättvist att poliser får utbildningen betald, men inte till exempel socionomer som också har en viktig uppgift i att förebygga det grova våldet och stoppa nyrekryteringen, svarar Strömmer:

– Det här återspeglar ett allvarligt säkerhetsläge och våra behov av att långsiktigt säkerställa en kompetensförsörjning in i kritiska yrken, och det är klart att polis är ett sådant yrke.

Förslaget skickas nu på remiss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingRegeringen vill se fler poliser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Regeringen vill se fler poliser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Så ska poliser få utbildningen betald

Lars Larsson och Anja Haglund/TT

Den som vill bli polis kan få utbildningen betald. Regeringens utredare föreslår att studielånen för nya poliser ska avskrivas, en kostnad för staten på en halv miljard per år fullt genomfört.

Regeringen vill att det ska bli mer attraktivt att bli polis och meddelade för drygt ett år sedan att nya poliser ska kunna få sina studielån återbetalda eller avskrivna. Nu har en utredare tagit fram förslag på hur det ska gå till.

För att kunna få någon ersättning ska man ha jobbat som polis i minst tre år efter grundutbildningen, inom en ramtid på åtta år.

För att få polisutbildningen fullt betald ska man ha jobbat som polis under åtta sammanhängande år från och med dagen efter det att studierna är avslutade.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M), kostar det en halv miljard per år att avskriva studielånen för dem som utbildar sig till poliser, något som ska gälla retroaktivt från hösten 2024. Foto: Henrik Montgomery/TT

– Vi premierar dem som stannar kvar i yrket, säger utredaren Jonatan Wahlberg.

Gäller från 2024

Han tycker att det bästa ersättningsalternativet är att CSN skriver av lånen, eftersom det innebär färre moment och ses som mer effektivt.

Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Men de kommer att gälla för studielån som utbetalats från och med höstterminen 2024.

Polisutbildningen är fem terminer, där fyra är på högskola och den femte är praktik på fältet i form av tjänstgöring som aspirant, med aspirantlön.

Halv miljard

Fullt genomfört beräknas det kosta en halv miljard kronor om året att skriva av lånen för de fyra första terminerna, för de poliser som uppfyller villkoren.

Är det för få som söker polisyrket i dag?

– Under senare år har vi sett att kurvorna vänder, att allt fler kvalificerade söker sig till polisutbildningen. Samtidigt ser vi ett långsiktigt tillväxtbehov som är omfattande. Vi måste på olika sätt bidra till att stärka attraktiviteten i yrket, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

”Kritiska yrken”

På frågan om det är rättvist att poliser får utbildningen betald, men inte till exempel socionomer som också har en viktig uppgift i att förebygga det grova våldet och stoppa nyrekryteringen, svarar Strömmer:

– Det här återspeglar ett allvarligt säkerhetsläge och våra behov av att långsiktigt säkerställa en kompetensförsörjning in i kritiska yrken, och det är klart att polis är ett sådant yrke.

Förslaget skickas nu på remiss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025