Vad skulle hända om högskoleprovet slopades och urvalet till populära utbildningar enbart gjordes på betyg? En simulerad antagning visar att nära 2 300 av de män som kom in förra hösten skulle ha utestängts.
Högskoleprovet är tänkt som en andra chans för dem som inte har toppbetyg från gymnasiet. Det har främst blivit männens väg in, då de generellt har lägre betyg än kvinnorna men presterar bättre på provet.
Men hur stor skillnad gör högskoleprovet? Universitets- och högskolerådet (UHR) simulerade en antagning för hösten 2024, där urvalsgruppen högskoleprov togs bort. På ett antal eftersökta utbildningar blev effekterna dramatiska:
Psykologprogrammet hade tappat 40 procent av de manliga studenterna och juristprogrammet 30 procent. Socionomutbildningen hade fått 27 procent färre män, läkar- och tandläkarprogrammen 23 procent färre.
På dessa fem utbildningar antogs betydligt fler kvinnor än män. Utan högskoleprovet hade den dominansen alltså blivit ännu större.
Fler äldre studenter
Skillnaden för totalen på mer än 300 000 antagna blev dock liten. Det beror på att flertalet kurser och program saknar konkurrens.
UHR:s slutsats är att högskoleprovet bidrar till att bredda rekryteringen vad gäller kön men också ålder, då fler i 30-årsåldern antas den vägen.
Det finns ett färskt exempel som går i linje med slutsatsen, men med motsatt utfall. Handelshögskolan i Stockholm har en majoritet av manliga studenter på sina program på grundnivå. När lärosätet i höstas införde ett krav på minst 1,25 poäng på högskoleprovet för att ens bli behörig, sjönk andelen antagna kvinnor från 39 till 29 procent. Handels valde då att slopa kravet.
– Vi blev genuint överraskade av magnituden av förändringen, sade rektor Lars Strannegård till TT.
Vad Handels inte hade räknat med var att kvinnorna, trots goda chanser, avstod från att skriva provet.
Kvinnorna dominerar
Inget annat lärosäte har haft högskoleprovet som ett krav. Men det har visat sig tidigare att provet har större dragningskraft på män som kan göra bra ifrån sig än på kvinnor med samma potential.
– Förmodligen gör en del av de här toppresterande kvinnorna bedömningen att de har ett så bra betyg att de inte behöver skriva högskoleprovet. De har ändå stora möjligheter att komma in på många utbildningar, säger Anders Ljungberg, analyschef på UHR.
Det är också kvinnorna som dominerar: av alla studerande är sex av tio kvinnor. Samtidigt har högskolan i uppdrag att främja jämställdhet och mångfald. Det lärosäte som väljer att fördela fler platser till dem med högskoleprovsresultat skulle – åtminstone teoretiskt – kunna öka andelen män och något äldre, summerar UHR.
