Riksdagen har sagt ja till ändringar i regeringsformen. Antalet justitieråd i Högsta domstolen ska slås fast i grundlagen och skyddet för demokratin stärkas, enligt partierna.

Beslutet är det första av två för att göra ändringar i grundlagen, och mellan de två besluten krävs ett mellanliggande val.

En spontan applåd bröt ut bland ledamöterna när förslaget klubbades.

I korthet säger riksdagen nu ja till en rad ändringar i både regeringsformen och riksdagsordningen som ska stärka domstolarnas oberoende och göra det svårare att i framtiden ändra i grundlagarna.

Bakgrunden är enligt regeringen att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Samtidigt visar utvecklingen i andra länder att politiska krafter kan undergräva rättsstaten och demokratin på kort tid.

Med onsdagens beslut tas ett första steg mot att ställa krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter måste säga ja för att anta ett grundlagsförslag som vilande, och vid det andra beslutet ska det krävas att minst två tredjedelar av ledamöterna säger ja. I dag ställs inget krav på kvalificerad majoritet vid beslut nummer två.

Samtidigt ska det i grundlagen slås fast att antalet justitieråd i Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen ska vara minst 12 och högst 20. Nya justitieråd ska också endast kunna utses efter en begäran från domstolen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.