Riksbanken sänker räntan för andra gången i år. Samtidigt öppnar den svaga svenska ekonomin för fler sänkningar i höst.

– Det ligger en våt filt över utvecklingen, säger riksbankschefen Erik Thedéen.

Riksbanken sänker räntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent. Det är den sjunde sänkningen sedan i maj i fjol och den andra hittills i år.

Beslutet att sänka bygger bland annat på att inflationen följt Riksbankens prognos och väntas ligga i linje med målet på 2 procent framåt.

Återhämtningen i svensk ekonomi går också långsammare än vad Riksbanken räknat med. Tillväxten i den svenska ekonomin är svag, hushållen deppar och arbetslösheten är fortsatt hög.

Blir blötare

Riksbankschefen Erik Thedéen beskriver det som att handelskonflikter och en orolig omvärld gjort att det ”ligger en våt filt” över svensk ekonomi.

– Vi ser betydande risker i omvärlden. Vi har den ekonomiska krisen med handelstullar och de spänningar som kommer i det. Sen har vi då krig i vårt närområde som påverkar säkerhetspolitiken i Europa, inte minst i Sverige, med kraftigt stigande försvarsutgifter. Och så har vi kriget mellan Iran och Israel som kan ha betydande globala effekter.

– Hela den här situationen gör att det finns all anledning att vara vaksam.

Svensk ekonomi har på grund av osäkerheten i omvärlden inte tagit fart på det sätt som Riksbanken räknat med. Därför sänks prognosen för tillväxten för i år från 1,9 procent till 1,2 procent.

Men allt är inte nattsvart. Enligt Thedéen finns ”ganska goda förutsättningar för en starkare konjunktur".

– Inflationen är nära målet och vi har löner som stiger mer än inflationen, därför får vi en reallöneökning.

Handelskonflikten med USA har heller inte blivit ”så extremt dålig som man trodde efter den 2 april", säger Thedéen.

– Det verkar inte som att vi får de här drakoniska tullarna från USA, säger han.

Kan sänka igen

Enligt Thedéen finns "en viss sannolikhet” för att Riksbanken sänker styrräntan igen i år. Som skäl för det nämns en förbättrad ekonomi för hushållen och en god vinstutveckling hos företagen.

Men två saker talar emot.

– Dels så skulle vi kunna få utbudschocker som leder till högre inflation. Oljepriset är ju en sån, tullar är en annan. Det andra är förstås att den svenska ekonomin verkligen börjar ta fart lite grann. Då minskar ju behovet av att stimulera.

– Jag tror inte man ska förvänta sig någon kickstart av svensk ekonomi, att det exploderar under andra halvåret och blir väldigt god tillväxt. Men det finns ändå skäl att tro att det blir en gradvis förbättrad tillväxt under andra halvåret under nästa år. Det ligger i våra prognoser.