Ekonomi & Näringsliv | Analys

Riksbanken bör ta steget till digitala kronor

Per Lindvall
loadingRiksbanken bör ta initiativ till att lansera stablecoins, skriver Per Lindvall. På bilden ses riksbankschefen Erik Thedéen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Riksbanken bör ta initiativ till att lansera stablecoins, skriver Per Lindvall. På bilden ses riksbankschefen Erik Thedéen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Digitala stablecoins blir allt viktigare i det globala betalningssystemet. Samtidigt har centralbankerna hamnat på efterkälken. Genom att ge ut en egen digital krona kan Riksbanken återta rollen som garant för säkra betalningsmedel och stärka sin självständighet i en ny tid globalt.

Dags för Riksbanken att börja ge ut digitala ”stablekronor”. Detta för att ta tillbaka den förlorade ”kontantmarknaden”, öka sin egen ekonomiska självständighet och inte minst ge befolkningen tillgång till ett effektivt betalningsmedel.

”Stablecoins”, det vill säga digitala betalningsmedel vars värde helt och hållet ska matcha den ”fiatvaluta” de är denominerade i, har blivit allt populärare. Förklaringen till det växande intresset hänger främst samman med det skenande intresset för dess teknologiska kusiner kryptovalutor, som bitcoin. Släktskapet kommer sig av att båda bygger på krypteringslösningen blockkedjor. Men medan stablecoins enligt definitionen (om de ska vara stabila) backas upp av stabila tillgångar, som statspapper, backas kryptovalutorna enbart upp av parternas tro och övertygelse om att de ska stiga i värde.

Stablecoins

Stablecoins är kryptotillgångar som ska upprätthålla ett stabilt värde till en specificerad tillgång, vanligen en officiell valuta, som dollar eller euro. Tether (USDT som är kopplad till dollar) är den i volym och transaktionsstorlek största stablecoinen med en utestående volym av runt 180 miljarder dollar vid utgången av 2025.

Stablecoinens stabila värde ska upprätthållas genom att den backas upp av nominellt säkra och likvida tillgångar, som amerikanska statspapper vad gäller dollardenominerade stablecoins, så kallade reserver. Likviditeten och värdestabiliteten är viktig för att den som emitterar stablecoins ska kunna hålla värdet stabilt även om volymen stablecoins flukturerar.

Stablecoins är så kallade ”innehavarpengar”, som vanliga kontanter, vilket innebär att den fordran som stablecoinen representerar inte är kopplad till någon enskild person, vilket är fallet med ”bankpengar”, inlåning.

Stablecoin-transaktioner registreras, liksom andra kryptovalutor, på en så kallad blockkedja. Blockkedjan är en krypterad distribuerad digital databas som lagrar information och all historik av de transaktioner som sker med varje stablecoin. Varje deltagare i nätverket har en kopia av dessa block vilket gör att alla transaktioner måste godkännas av nätverket för att de ska registreras.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Ekonomi & Näringsliv | Analys

Riksbanken bör ta steget till digitala kronor

Per Lindvall
loadingRiksbanken bör ta initiativ till att lansera stablecoins, skriver Per Lindvall. På bilden ses riksbankschefen Erik Thedéen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Riksbanken bör ta initiativ till att lansera stablecoins, skriver Per Lindvall. På bilden ses riksbankschefen Erik Thedéen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Digitala stablecoins blir allt viktigare i det globala betalningssystemet. Samtidigt har centralbankerna hamnat på efterkälken. Genom att ge ut en egen digital krona kan Riksbanken återta rollen som garant för säkra betalningsmedel och stärka sin självständighet i en ny tid globalt.

Dags för Riksbanken att börja ge ut digitala ”stablekronor”. Detta för att ta tillbaka den förlorade ”kontantmarknaden”, öka sin egen ekonomiska självständighet och inte minst ge befolkningen tillgång till ett effektivt betalningsmedel.

”Stablecoins”, det vill säga digitala betalningsmedel vars värde helt och hållet ska matcha den ”fiatvaluta” de är denominerade i, har blivit allt populärare. Förklaringen till det växande intresset hänger främst samman med det skenande intresset för dess teknologiska kusiner kryptovalutor, som bitcoin. Släktskapet kommer sig av att båda bygger på krypteringslösningen blockkedjor. Men medan stablecoins enligt definitionen (om de ska vara stabila) backas upp av stabila tillgångar, som statspapper, backas kryptovalutorna enbart upp av parternas tro och övertygelse om att de ska stiga i värde.

Stablecoins

Stablecoins är kryptotillgångar som ska upprätthålla ett stabilt värde till en specificerad tillgång, vanligen en officiell valuta, som dollar eller euro. Tether (USDT som är kopplad till dollar) är den i volym och transaktionsstorlek största stablecoinen med en utestående volym av runt 180 miljarder dollar vid utgången av 2025.

Stablecoinens stabila värde ska upprätthållas genom att den backas upp av nominellt säkra och likvida tillgångar, som amerikanska statspapper vad gäller dollardenominerade stablecoins, så kallade reserver. Likviditeten och värdestabiliteten är viktig för att den som emitterar stablecoins ska kunna hålla värdet stabilt även om volymen stablecoins flukturerar.

Stablecoins är så kallade ”innehavarpengar”, som vanliga kontanter, vilket innebär att den fordran som stablecoinen representerar inte är kopplad till någon enskild person, vilket är fallet med ”bankpengar”, inlåning.

Stablecoin-transaktioner registreras, liksom andra kryptovalutor, på en så kallad blockkedja. Blockkedjan är en krypterad distribuerad digital databas som lagrar information och all historik av de transaktioner som sker med varje stablecoin. Varje deltagare i nätverket har en kopia av dessa block vilket gör att alla transaktioner måste godkännas av nätverket för att de ska registreras.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026