Svenska forskare har beskrivit systemet för etikprövningar som ett akut hot mot forskningen. Nu går regeringen dem till mötes och föreslår flera undantag från kravet på etikprövning.

– Det här gäller inte medicinsk forskning, utan samhällsvetenskap och humaniora, säger Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister.

Etikprövning av forskning görs för att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet. Men forskningsministern menar att det i vissa fall slår snett.

Ett exempel hon pekar på är att statsvetare behöver etikgodkännande för att bedriva forskning om riksdagspolitikers åsikter, trots att de öppet framförs i tidningsartiklar, sociala medier och i riksdagen. Ett annat är att det krävs etikgodkännande även när deltagarna i en studie har gett sitt samtycke till att vara med.

”Är för reglerat”

– Det är fortfarande väldigt, väldigt viktigt att se till människors integritet även fortsättningsvis, men i dag är det för reglerat helt enkelt, säger Lotta Edholm.

De undantag som regeringen föreslår i en lagrådsremiss ska gälla forskning där risken för integritetsintrång är låg:

Om deltagarna i en studie har lämnat informerat samtycke, om uppgifterna som ingår i forskningen redan är allmänt spridda och om uppgifterna kommer från domar eller myndighetsbeslut.

”Onödig press”

Regeringen vill också ta bort det obligatoriska kravet för Överklagandenämnden för etikprövning att göra en åtalsanmälan vid varje skälig misstanke om brott.

Det kravet, menar Lotta Edholm, har utsatt forskare för onödig press och har orsakat onödigt arbete inom rättsväsendet.

– Men det måste fortfarande göras en bedömning så klart.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2027.