loadingKriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten (t v) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid byggstarten av en ny fängelseanstalt i Trelleborg i juni. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten (t v) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid byggstarten av en ny fängelseanstalt i Trelleborg i juni. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Regeringen vill ha fler fängelseplatser snabbare

Peter Wallberg/TT

Regeringen vill att Kriminalvården skyndar på utbyggnaden av fängelseplatser för att straffrabatten för flerfaldig brottslighet ska kunna slopas senast 2030.

– Det är en stor utmaning, säger generaldirektör Rikard Jermsten.

Regeringen väntas ge det nya uppdraget till Kriminalvården på tisdag.

– Det är ett antal tusen platser det rör sig om. Det råder det ingen som helst tvivel om, säger Jermsten.

Regeringen vill att Kriminalvården tittar på hur man kan öka den redan höga expansionstakten genom att skynda på byggandet av nya anstalter och ombyggnaden av gamla.

Myndigheten ska även analysera om det går att bygga snabba och tillfälliga lösningar med moduler på fler platser än i dag. Befintliga anstalter har redan förtätats med modulbyggen.

Ökat våld

Facket Seko har varnat för att bristande utrymme på anstalterna är en tickande bomb för ökat våld. Hot och våld mellan intagna har ökat, enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2025.

Därför ser Jermsten det inte som en väg framåt att öka förtätningen på anstalterna ytterligare.

– Vi måste säkerställa att det inte finns en ökad risk för våld inne på anstalter och häkten. Det är centralt, säger han.

En annan utmaning är att hitta platser där det både går att expandera och rekrytera personal.

Jermsten tror ändå att uppgiften är möjlig.

– Jag är helt säker på att Kriminalvården kan klara sitt uppdrag.

Ordnade former

Jermsten betonar dock vikten av att straffskärpningarna sker i en viss turordning.

– Jag välkomnar att ikraftträdandet kan ske under ordnade former så att allt inte sker på en gång, säger han.

Riksdagen ska på torsdag besluta om mängdrabatten som ingår i regeringens stora straffrättsreform del 2. Regeringen vill då få mandat att senare på egen hand besluta när de olika delarna i reformen ska träda i kraft.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill prioritera att slopa dagens mängdrabatt och lovar att det ska ske senast 2030 om Tidöpartierna vinner valet.

Socialdemokraterna lovar att slopa mängdrabatten för allvarliga våldsbrott och vill börja med sexualbrott nästa mandatperiod.

Partiet tänker rösta nej till regeringens proposition som man menar är oseriös eftersom tid för ikraftträdande saknas. Den kriminalpolitiska talespersonen Teresa Carvalho hävdar att propositionen är utformad så att mängdrabatten inte kan brytas ut från helheten.

Även V, MP och C väntas rösta nej.

Moderaterna tänker inför riksdagsbeslutet presentera en plan för hur dagens mängdrabatt ska slopas.

– Det finns ingen trovärdighet i Socialdemokraternas påstående att de egentligen är för detta, säger Strömmer.

Straffrättsreformen del två

Riksdagen fattar beslut på torsdag.

Del två av reformen innehåller flera delar

Vissa strafflindringsgrunder tas bort

Domstolar ska använda den högre delen av straffskalan i större grad än i dag

Ett system med villkorligt fängelse införs

Straffen villkorlig dom och skyddstillsyn tas bort.

Straffrabatten när man blir dömd för flera brott minskas

Domstolen ska ha straffvärdet för de tre allvarligaste brotten som riktvärde när strafftiden utmäts.

Det kan leda till flera år längre i fängelse för en person som till exempel döms för tre grova rån samtidigt.

Källa: Proposition 2025/26:297

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingKriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten (t v) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid byggstarten av en ny fängelseanstalt i Trelleborg i juni. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten (t v) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid byggstarten av en ny fängelseanstalt i Trelleborg i juni. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Regeringen vill ha fler fängelseplatser snabbare

Peter Wallberg/TT

Regeringen vill att Kriminalvården skyndar på utbyggnaden av fängelseplatser för att straffrabatten för flerfaldig brottslighet ska kunna slopas senast 2030.

– Det är en stor utmaning, säger generaldirektör Rikard Jermsten.

Regeringen väntas ge det nya uppdraget till Kriminalvården på tisdag.

– Det är ett antal tusen platser det rör sig om. Det råder det ingen som helst tvivel om, säger Jermsten.

Regeringen vill att Kriminalvården tittar på hur man kan öka den redan höga expansionstakten genom att skynda på byggandet av nya anstalter och ombyggnaden av gamla.

Myndigheten ska även analysera om det går att bygga snabba och tillfälliga lösningar med moduler på fler platser än i dag. Befintliga anstalter har redan förtätats med modulbyggen.

Ökat våld

Facket Seko har varnat för att bristande utrymme på anstalterna är en tickande bomb för ökat våld. Hot och våld mellan intagna har ökat, enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2025.

Därför ser Jermsten det inte som en väg framåt att öka förtätningen på anstalterna ytterligare.

– Vi måste säkerställa att det inte finns en ökad risk för våld inne på anstalter och häkten. Det är centralt, säger han.

En annan utmaning är att hitta platser där det både går att expandera och rekrytera personal.

Jermsten tror ändå att uppgiften är möjlig.

– Jag är helt säker på att Kriminalvården kan klara sitt uppdrag.

Ordnade former

Jermsten betonar dock vikten av att straffskärpningarna sker i en viss turordning.

– Jag välkomnar att ikraftträdandet kan ske under ordnade former så att allt inte sker på en gång, säger han.

Riksdagen ska på torsdag besluta om mängdrabatten som ingår i regeringens stora straffrättsreform del 2. Regeringen vill då få mandat att senare på egen hand besluta när de olika delarna i reformen ska träda i kraft.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill prioritera att slopa dagens mängdrabatt och lovar att det ska ske senast 2030 om Tidöpartierna vinner valet.

Socialdemokraterna lovar att slopa mängdrabatten för allvarliga våldsbrott och vill börja med sexualbrott nästa mandatperiod.

Partiet tänker rösta nej till regeringens proposition som man menar är oseriös eftersom tid för ikraftträdande saknas. Den kriminalpolitiska talespersonen Teresa Carvalho hävdar att propositionen är utformad så att mängdrabatten inte kan brytas ut från helheten.

Även V, MP och C väntas rösta nej.

Moderaterna tänker inför riksdagsbeslutet presentera en plan för hur dagens mängdrabatt ska slopas.

– Det finns ingen trovärdighet i Socialdemokraternas påstående att de egentligen är för detta, säger Strömmer.

Straffrättsreformen del två

Riksdagen fattar beslut på torsdag.

Del två av reformen innehåller flera delar

Vissa strafflindringsgrunder tas bort

Domstolar ska använda den högre delen av straffskalan i större grad än i dag

Ett system med villkorligt fängelse införs

Straffen villkorlig dom och skyddstillsyn tas bort.

Straffrabatten när man blir dömd för flera brott minskas

Domstolen ska ha straffvärdet för de tre allvarligaste brotten som riktvärde när strafftiden utmäts.

Det kan leda till flera år längre i fängelse för en person som till exempel döms för tre grova rån samtidigt.

Källa: Proposition 2025/26:297

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026