Framför allt två faktorer ligger bakom dagens växande säkerhetspolitiska spänningar i de flesta västländer: ökade väpnade konflikter i omvärlden samt främmande ideologiska idéströmningar.
Sverige har på senare tid bland annat utsatts för överbelastningsattacker mot telefonlinjer och public service-kanaler, riksdagsledamöter har blivit angripna på öppen gata utanför riksdagen och även i EU-parlamentet har våld förekommit. I USA har omfattande protester och våldsamma upplopp ägt rum, vilket speglar en växande konflikt med den federala makten. Detta är tecken på att den kinetiska konfliktnivån i omvärlden numera manifesterar sig på hemmaplan i västländer – i form av en öppen radikalisering kopplad till främmande ideologier.
Det perspektiv på situationen i USA som förmedlats via många medier är att administrationen provocerat fram konflikten genom sitt hårda agerande mot migranter i Kalifornien, följt av ett alltför brutalt svar på de protester och upplopp som därefter uppstod. Att nationalgardet och senare marinkåren kallats in för att hantera situationen är onekligen ett kraftfullt svar, men huruvida detta var ett irrationellt och onödigt tilltag under rådande omständigheter är i själva verket en fråga om ideologisk orientering.
