Primär perception – Livets dolda hemlighet, del 2
Cleve Backster i sitt laboratorium i San Diego, där han forskar angående primär perception. (Foto: Med tillstånd av Cleve Backster)


Cleve Backster publicerade 2003 boken ” Primary Perception: Biocommunication with Plants, Living Foods, and Human Cells”, den första omfattande redogörelsen för hans arbete som han själv författade. I boken beskriver han i detalj alla de olika saker han följde – från växter, bakterier, och ägg, till djurceller såsom blod från biffstek, till mänskliga celler.

– Det finns så många innebörder här, det liksom förundrar mig att människor inte blir entusiastiska i vetenskapskretsen, säger han och skrattar.

Han har i decennier mötts av kyligt gensvar från akademiska kretsar, trots att han har presenterat sina bevis vid många konferenser och trots att olika forskare runt om i världen har erhållit samma resultat. Han har inte tappat modet – han är övertygad om att han funnit något viktigt, och låter sig inte nedslås av den välkända bristen i människors förmåga att acceptera nya idéer.

– Och allting jag sade i boken är sant. Jag var väldigt noga med det, att allting i boken är grundat på fakta. Jag ville inte att folk skulle hitta lite tekniska detaljer som inte var korrekta och sedan säga att resten av arbetet inte är korrekt, säger han skrockande.

Han har också följt samma tillvägagångssätt när det gäller orsaken till att fenomenet existerar. Genom att inte engagera sig i teoretisering som kan visa sig vara felaktig har han undvikit scenarier där människor förkastar hans data på grund av hans spekulationer.

Backster publicerar inte några spekulationer om en förklaring till primär perception, men en av de mest lovande ledtrådarna till att förstå primär perception, bland existerande teorier, har att göra med ett fenomen i kvantfysiken som kallas icke-lokalitet.

Icke-lokalitet är något som förutsägs i kvantfysiken och som Einstein kallade “spooky action at a distance” [ungefär ”spöklik verkan på avstånd”, övers anm] – tanken om att partiklar på något sätt kan vara sammankopplade med varandra tvärs över mellanrummet.

Det har visats i experiment att när ett par fotoner (elementarpartiklar i ljus) avges från en energiladdad atom, och när forskaren förändrar polariteten hos en foton (genom att låta den passera ett slags filter), så förändras polariteten också hos den andra, och förändringen äger rum på kortare tid än det skulle ta för ljuset att färdas från den ena partikeln till den andra.

När fotoner uppvisar denna relation sägs de vara sammanflätade. Man kan då undra hur långt denna icke-lokalitet sträcker sig. Gäller det bara små partiklar, eller skulle även större system kunna vara sammanflätade? Och om livsformer kan vara sammanflätade med varandra, hur skulle de se ut?

Om icke-lokalitet även sträcker sig till nivån för sinne och liv kan det som har kallats primär perception vara bevis för just detta: Backsters upptäckter påvisar en signal som inte tycks påverkas av avstånd eller mellanliggande material som kan blockera elektromagnetiska vågor.

Trots att Backsters resultat på 1970-talet fick mycket uppmärksamhet har vetenskapskretsen ännu inte tagit till sig idén. En skenbar anledning var ett misslyckat försök att upprepa Backsters först publicerade experiment av en annan forskargrupp, som sedan publicerades i den framstående tidskriften Science 1975.

Men Backster menar i sin bok att forskarna (och andra som har försökt men misslyckats) inte observerade alla korrekta vetenskapliga kontroller.

En speciellt viktig kontroll som Backster fann nödvändig var att man inte kan se på det som växten ger ifrån sig (eller vad man nu studerar) medan det inträffar – att studera det när det pågår blockerar responsen.

Om man med ett ovanligt fenomen, såsom primär perception, inte observerar alla de kontroller som den ursprunglige forskaren ansåg vara nödvändiga för att frambringa effekten, är det liktydigt med ett slarvig vetenskap.

Möjligheten att resultatet skulle påverkas om man tittar på produktionen är emellertid inte begripligt inom de moderna vetenskapliga paradigmen, så de som upprepade experimenten trodde förmodligen inte att sådana kontroller skulle göra någon skillnad.

Det sägs att växtbiologer tenderar att vara speciellt konservativa, och vissa framstående vetenskapsmän på den tiden förkastade möjligheten att växter skulle kunna uppvisa någon form av elektrisk aktivitet, och än mindre ha någon perceptuell förmåga.

– När man pratar med de personerna [skeptikerna] är innebörden djupgående och det sätter dem verkligen på prov huruvida de vill vara sanna vetenskapsmän och utforska det, eller huruvida de liksom vill hålla sig borta från det, säger Backster.

– Man har inte det problemet [resolut skepsis] hos någon som inte är i den positionen att behöva försvara den rådande vetenskapliga kunskapen, säger Backster.

Idag blir dock förekomsten av elektrisk aktivitet hos växter alltmer accepterad. Forskare inom området neurobiologi hos växter har upptäckt att växter uppvisar signaler som är mycket lika neuronaktiviteten hos djur. Detta är emellertid inte samma signaler som Backster har undersökt.

Trots att Backster inte har någon doktorsexamen har hans attityd och forskning visat att han har mycket mer av den sanna vetenskapliga andan än de som utan vidare har förkastat hans arbete.

Upptäckterna har upprepats av andra, däribland den ryske forskaren Alexander Dubrov och Marcel Vogel, som var på IBM vid tiden för undersökningarna, vilket rapporterades i “The Secret Life of Plants”. Författaren till den här artikeln gjorde också sitt examensarbete på universitetet i detta ämne, och visade där betydelsefulla resultat som pekar mot att växter är sensitiva för mänsklig interaktion.

Backster har hela tiden varit öppen för att hjälpa människor att undersöka på egen hand. Och så länge som kontrollerna iakttas kommer de här signalerna fram – den här författaren har observerat dem i Backsters laboratorium i San Diego och i sina egna undersökningar, liksom i videofilmer av experiment som utförts av Backster.

– Människor som vill bli involverade eller bekanta sig med möjligheten att detta fenomen existerar måste hålla det spontant, förklarar han.

Backster rekommenderar att man spelar in det som händer i rummet med en kamera, och med en annan kamera fångar resultatet från mätutrustningen.

– Spela sedan tillbaka det efteråt så kommer de att bli förbluffade över att se synkroniciteten i det som händer – så länge man håller det spontant.

Efter att han beskrivit vad primär perception är, hoppades Backster att människors nyfikenhet skulle få dem att verkligen undersöka det.

– Detta borde vara en stark ledtråd att det finns något där; det är sedan upp till dem att strukturera något slags upprepningsbart experiment, säger han.

– Det finns återigen en stor konflikt mellan spontanitet och upprepning, förklarar han.

Vetenskapen bekräftar normalt existensen av ett nytt fenomen genom att försöka få fram det många gånger under samma förhållanden. Men saker som har att göra med medvetande och mentala fenomen kanske inte passar för det tillvägagångssättet. Till exempel, om en person inte skrattar åt ett skämt fjärde gången han hör det så innebär det inte att skämtet inte är roligt. Det är bara det att fenomenet inte lämpar sig för den speciella formen av upprepning.

– Så på ett eller annat sätt måste de komma runt det, och inte använda det som en ursäkt till att något inte kan bevisas, säger han.

Just nu letar Backster efter någon annan som kan föra vidare stafettpinnen med forskningen av primär perception, eller åtminstone hjälpa honom i vidare undersökningar.

– Min poäng nu är att jag har upprätthållit en forskningsinrättning här i 27 år, men jag är vid en punkt då jag inte kan göra allting själv, säger han.

– Jag måste försöka få tillräcklig finansiering för att åtminstone kunna ha en kollega som kan hjälpa till. Det blir för mycket för en person att behöva tänka på de här sakerna och komma på sätt att finansiera dem, genomföra forskningen och ta sig igenom efterdyningarna, säger han och skrattar.

Efter 40 år utan särskilt mycket konkret stöd för sin forskning säger Backster:

– Ibland får man känslan av att en stor del av de etablerade forskargrupperna bara hoppas att man ska få slut på energi, trötta ut sig själv och bli pank eller något, och ge sig av. Men jag är inte benägen att göra det.

– Jag vill inte ge mig av. Jag är bara sårad över tanken att något så uppenbart och så lättobserverat som detta, om det är så, avsiktligt ignoreras av människor som påstår sig vara vetenskapsmän – det passar helt enkelt inte in i definitionen av vad en vetenskapsman är.

Backster startade 1965 Backster Research Foundation Inc. som en icke vinstdrivande forskningsstiftelse för att hjälpa till att finansiera sitt arbete. Den är i gott skick och donationerna är avdragsgilla. Men pengatillförseln har inte varit överdrivet stor under decennierna.

– Det är en väldigt konkurrenskraftig sak vad gäller pengar. Jag har föreläst inför många forskargrupper; [betydelsen av detta] borde vara så uppenbar att folk åtminstone skulle fråga om man behöver hjälp, säger han.

– Jag antar att jag börjar tycka att det är ganska naivt, för om man inte ber om pengar själv kommer man inte att få det, säger han.

Backster och hans förläggare har letat efter möjligheten att få bidrag, men det kan vara svårt utan kopplingar till en akademisk institution.

Backster har också hoppats på att hjälpa till att göra en billig, bärbar utrustning tillgänglig som kan förstärka de här signalerna så att fler människor kan göra sina egna undersökningar. Han hoppas särskilt att studenter och unga människor ska kunna få tag på en.

– Jag tror att många saker skulle avslöjas som de skulle tycka var fantastiska, säger han.

– Alla levande saker sänder ut dessa mycket fina signaler, de är mikrovoltsignaler. Och genom att förstärka dem, och sedan jämföra dem (signalerna), eller spela in de här signalerna på sin dator och vad som pågår i omgivningen, då tror jag att människor skulle tycka det var väldigt, väldigt intressant.

– Det är mycket förvånande, det finns ett oändligt antal saker med orsak och verkan i situationen. Man ser enorma reaktioner och när man kan se vad som verkligen orsakade det blir man förbluffad.

Cleve Backster och Backster Research Foundation kan nås på http://www.primaryperception.com

Översatt från engelska.