Polisens omorganisation skulle leda till fler uppklarade brott och lägre kostnader. Tio år senare konstaterar Riksrevisionen att det blev tvärtom.
– Det var orimliga förväntningar givet det som vi faktiskt stod inför, säger polischefen Micael Säll Lindahl.
Riksrevisionens granskning visar att polisens brottsuppklarning och kostnadseffektivitet är lägre nu än 2015 — trots att målet med sammanslagningen av 21 länspolismyndigheter, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen till en enda myndighet var det motsatta.
Inte heller den lokala polisnärvaron har stärkts – trots att det var ett huvudmål.
”Dåligt förankrad”
Det är den interna styrningen som har varit huvudproblemet, slår Riksrevisionens utredare fast.
– Vi har sett att den styrningen varit dåligt förankrad i myndigheten och har haft svårt att fånga de behov som faktiskt finns i verksamheten, säger Helena Fröberg, projektledare för granskningen.
Ett annat problem är att polisen har fokuserat för mycket på siffror – som antal anställda, redovisade ärenden eller trafikkontroller – utan att fundera på effekten av dem.
– Att den analysen har saknats har gjort att Polismyndigheten inte har kunnat dra lärdomar av sitt arbete, bedömer vi, säger Fröberg.
Det är alltså genomförandet av reformen som man utvärderat, inte själva innehållet – även om den hade brister.
– Däremot finns det forskning om just reformen som visar att den kanske inte var optimalt formulerad, säger Jenny Lee vid Riksrevisionen som också har arbetat med granskningen.
Man konstaterar också att saker ändå blir bättre.
– Vi bedömer att polisens nya styrmodellen kan ge myndigheten bättre förutsättningar, säger Helena Fröberg.
Ändrad spelplan
Micael Säll Lindahl, som är chef för polisregion Nord, framhåller att spelplanen ändrats sedan 2015: Brottsligheten är inte längre lokal — den är nationell, internationell och i hög grad digital. De drivande aktörerna är hänsynslösare och utförarna kommer från hela landet och hela världen.
Han vänder sig mot beskrivningen att polisen har blivit mindre effektiv.
– Vi ser historiskt stora minskningar i stödbrottsligheten. Vi minskar brottsvinsterna i bedrägerierna. Vi minskar antalet människor som dödas i skjutvapenvåld och sprängvåld. Färre kvinnor dödas i relationsvåld. Men i deras värld så är det inget mått på effektivitet.
I framtiden rekommenderar Riksrevisionen regeringen att vara uppmärksam på hur polisen omsätter regeringens prioriteringar. Också att undvika för många siffermål och i stället se till effekter.
Polisen rekommenderas att skärpa styrning och uppföljning, och bli tydligare med mål och prioriteringar. Där håller Säll Lindahl med granskningen.
