Bomber laddade med kilovis av dynamit har vid flera tillfällen orsakat förödelse i svenska bostadsområden. Men läckagen av civila sprängmedel har täppts till och de kriminella har nu svårt att få till sådana jättebomber. I stället använder gängen andra metoder.
Två personer har dött i sprängningar i Sverige de senaste åren. Med tanke på hur många bomber som detonerat, omkring 500 mellan 2023 och 2025, är det ett mysterium att inte fler skadats och dött, enligt Malin Nygren, chef för nationellt bombdatacenter.
– Att vi inte har fler skadade eller avlidna i sprängrelaterat våld, det är helt oförklarligt, säger hon under ett medieseminarium om sprängningar.
– Varken forskare eller polisen kan förstå hur det inte kan vara fler skadade givet hur de här föremålen används och i vilken miljö, och inte minst tidpunkt på dygnet.
Förödelse i Linköping efter att en kraftig bomb detonerat utanför ett bostadshus i juni 2019. Bomben innehöll uppskattningsvis 15–20 kilo sprängmedel, enligt polisen. Foto: Jeppe Gustafsson/TT
Svåra skador
Polisen har i sin egen statistik kunnat konstatera att 26 personer skadats de senaste tre åren i ”sprängningar i kriminell kontext”. Nygren framhåller att siffran måste tas med stor försiktighet då man inte har i uppdrag att föra sådan statistik, sannolikt är det fler.
Alexander Wallenius, utredningsledare vid polisens nationella driftcenter, säger att skadorna rymmer "hela spannet”, från mindre splitterskador till avslitna lemmar.
– Så det är ett stort spann där vissa skulle kunna vara ett dödsfall. Andra skador är kanske precis på gränsen till mellan en fysisk skada och bara en väldigt skrämmande upplevelse.
Alexander Wallenius, utredningsledare vid polisens nationella driftcenter, under torsdagens medieseminarium om sprängningar. Foto: Jessica Gow/TT
Mellan 2018 och 2023 var det i huvudsak civila tänd- och sprängmedel som användes i bomberna. Läckaget från den civila marknaden till kriminella har man dock lyckats täppa till, enligt polisen, bland annat genom lagändringar, ökad tillsyn och medvetenhet.
Kan man tänka sig att vi inte kommer att se de här jättebomberna framöver?
– Man kan aldrig utesluta någonting, men vi har kraftigt försvårat möjligheten och medvetandegjort flera aktörer i kedjan som har möjlighet att påverka det här, säger Malin Nygren.
Pyroteknik
De senaste åren har nätverken i stället främst använt handgranater, som smugglas in från utlandet, samt pyroteknik. Även dessa kan vara livsfarliga, både för den som hanterar dem och den som befinner sig i närheten när bomben detonerar.
Alexander Wallenius, som framhåller att man nu stoppar allt fler bombdåd redan i förberedelsefasen, säger att sprängningarna får oerhörda konsekvenser även om ingen skadas.
– En sprängning av en port påverkar alla som bor där och kanske hela närområdet.
