Joakim Stymne, regeringens utredare, vill få bort ”kortsiktiga och oseriösa aktörer” från skolan och syftar på att friskolorna har ett legitimitetsproblem. Men i genomsnitt har friskolorna bättre resultat än kommunala skolor trots att skolpengen är lägre. När man läser utredningen kan man få uppfattningen att friskolornas finansiering är landets största problem.

Vilka problem har svensk skola? Runt en fjärdedel av eleverna klarar inte grundskolan med godkända betyg. Dessutom är det runt en tredjedel av gymnasieeleverna som inte avslutar gymnasiet. Sverige har också svårt att rekrytera tillräckligt många och tillräckligt bra studenter till lärarutbildningen. Flera högskoleutbildningar klagar på att studenterna kan mindre och senast var det företagsekonomi som larmade om att deras studenter inte kan sådan basal matematik som de borde ha lärt sig i grundskolan (DN den 18 maj). Hur ska man i den situationen förstå att liberalerna i Utbildningsdepartementet tillsätter en utredning som inte har med Sveriges utbildningsproblem att göra utan med att bekämpa friskolor?

Friskolor ger genomsnittligt bättre resultat fast de får lägre skolpeng. I de kommuner där de verkar höjer de resultaten i de kommunala skolorna genom att ge dem konkurrens. De erbjuder en valfrihet som används av flera hundratusen föräldrar. Det är sant att vissa friskolor tar ut vinst, men av budgeten för utbildning i Sverige är den summan försumbar. Någon officiell siffra på den här utdelningen har mig veterligen aldrig officiellt publicerats av någon part i den här diskussionen, men vi talar om betydligt mindre än en procent. Att vänstern inte vill att siffran ska cirkulera är begripligt, eftersom de mycket medvetet vill använda begreppet friskolornas vinster i sin valpropaganda, men varför har inte borgerliga partier eller Almega utbildning, tidigare Friskolornas riksförbund, tagit fram siffran?