Europa kritiserade Donald Trump för hans tullar och hans fokus på handelsunderskott. Ekonomer, medier och politiker varnade samfällt för att tillväxten skulle hämmas och i slutändan skada USA mer än någon annan. Det som avfärdades som ekonomisk nationalism framstår nu alltmer som ett uttryck för självbevarelsedrift.
Trump utgick från en enkel princip: om man inte förstår sitt eget värde kommer ingen annan att göra det heller. För honom var handel inte en abstrakt teori utan en förhandling mellan nationer med egna intressen. Varje land måste, liksom varje företag, skapa de bästa möjliga förutsättningarna för sin egen långsiktiga styrka.
Europa har däremot länge betraktat frihandel som ett självändamål. När relationerna med USA försämrades hördes till och med röster om att Kina kunde bli en alternativ ekonomisk partner. Men att ersätta en tidigare partner med en strategisk rival visade sig vara mer komplicerat än vad många först antog, inte minst när de underliggande maktförhållandena blev tydligare.








