Skolresultaten för niondeklassare har försämrats de senaste åren. Det är nu framför allt svenskfödda elever med redan svaga resultat som backar. Skolverket ser inga tecken på att skolan blivit bättre på att ge alla elever lika förutsättningar att lyckas.
– Trots de satsningar som gjorts från stat och huvudmän ser vi att insatserna inte är tillräckliga, säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.
I en ny rapport visar Skolverket hur likvärdigheten i skolan förändrats över tid. Beskedet är alltså att det inte har blivit bättre. Det visar sig i att det fortfarande finns en stark koppling mellan familjebakgrund och skolresultat – barn från högutbildade och välbeställda hem har större chanser. Hos svenskfödda elever avspeglas familjebakgrund i nästan alla ämnesbetyg, och framför allt i matematik.
Det visar sig också i att andelen ungdomar som utestängs från gymnasiets nationella program ökat de senaste åren.
Detta gäller inte gruppen utlandsfödda, där behörigheten ökat. Det beror främst på att de utlandsfödda numera är yngre när de kommer till Sverige, och alltså får fler år i svensk förskola och skola.
Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverkets analysavdelning. Foto: Skolverket
Trendbrott efter pandemin
För första gången sedan slutet av 1990-talet är det i stället svenskfödda elever som försämrat resultaten. Trendbrottet kom efter pandemin, och visar sig i att både betyg och behörighet har sjunkit i gruppen.
– Vår studie kan inte ge svar på vad det beror på, men vi ser att det är de svagaste eleverna som tappar. Även om utlandsfödda elever är överrepresenterade i den gruppen får man inte glömma bort att många är svenskfödda, säger Pernilla Jonsson.
Försämringen är också tydligast bland flickor, vilket Skolverket beskrivit i en annan färsk rapport.
Lärare väljer bort
Pandemin, med mycket sjukfrånvaro, kan ha bidragit till att de elever som har de kämpigast i skolan tappat ytterligare. Men det finns fler förklaringar. Skolverket pekar i rapporten på att det fortfarande är stora skillnader i elevsammansättning mellan olika skolor.
– Det finns en risk och en tendens att de mest utbildade och erfarna lärarna flyttar från skolor där eleverna har svårare förutsättningar, säger Pernilla Jonsson.
På frågan varför kompetens och behov inte matchas svarar hon:
– Det har gjorts insatser med bland annat riktade stödinsatser och riktade statsbidrag. De har spelat viss roll men har inte helt lyckats lösa problemen.
