loadingFlickor har försämrat sina skolresultat, visar en ny rapport från Skolverket. Foto: Viktoria Bank/TT
Flickor har försämrat sina skolresultat, visar en ny rapport från Skolverket. Foto: Viktoria Bank/TT
Inrikes

Flickors skolresultat försämras – ”oroande”

Anna Lena Wallström/TT

Flickors skolresultat har – kanske oväntat för många – försämrats de senaste åren, enligt en ny rapport.

– Det är väldigt oroande, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.

Myndighetens rapport Könsskillnader i skolresultat pekar på en ny trend. Visserligen presterar flickorna fortfarande bättre än pojkarna, men skillnaden har krympt. Det beror främst på att flickorna har backat. Det syns i såväl niondeklassarnas betyg som i behörighet till gymnasieskolan.

Mönstret syns även på mellanstadiet och i gymnasieskolan, enligt Skolverkets rapport.

Flickornas försämrade resultat oroar, säger Lars Thornberg.

– Det här är ju en ny trend och någonting som vi behöver uppmärksamma. Om utvecklingen fortsätter måste vi stoppa den.

Trivs sämre

Rapporten visar att det främst är flickor med svensk bakgrund som försämrat sina skolresultat, och det gäller oavsett social bakgrund.

Skolverket nämner en rad faktorer som kan ha inverkat, som att att flickor trivs sämre i skolan och känner ökad stress. Sömnsvårigheter, nedstämdhet och huvudvärk är mycket vanligare bland flickor än bland pojkar.

– Pandemin är också en faktor. I våra studier gällande den såg vi att flickor var mer påverkade i sitt psykiska mående än vad pojkarna var. Det kan också handla om sociala medier, där fler flickor är höganvändare. Det kan kopplas till hur de mår och hur de presterar i skolan, säger Lars Thornberg.

Matematik ett problem

Skolverket pekar på att flickornas försämrade resultat till stor del kan förklaras av de tappat i ämnet matematik. Där har nu pojkarna i årskurs 9 ett högre snittbetyg än flickorna.

Även i den internationella kunskapsmätningen Timss har de svenska pojkarna bättre resultat i mattedelen än vad flickorna har. Samma mönster syns på internationell nivå.

Samuel Sollerman, forskare i kunskapsmätningar i matematik vid Stockholms universitet, påpekar att resultaten inte är entydiga. I den senaste Pisamätningen presterade pojkar och flickor på samma nivå i matematik.

– Men det är intressant att betygen ändå har gått ned för flickorna. Det är något som behöver beforskas vidare, säger han.

Han lyfter också att flickor har mer negativa känslor för matematikämnet.

– Elever i årskurs 8 har mycket mer negativa känslor och lägre motivation än vad de hade i årskurs 4, och det gäller framför allt flickorna. Det är oroväckande – vad är det vi måste förändra i skolan? För så kan vi inte ha det, säger Samuel Sollerman.

Resultat i siffror

Betyg: År 2015 hade flickorna i årskurs 9 ett genomsnittligt meritvärde på 238. Pojkarna hade 212, en skillnad på 26 poäng.

År 2024 hade flickornas poäng minskat till 237, och pojkarnas poäng ökat till 219. Skillnaden hade krympt till 18 poäng.

Flickor har haft en sämre resultatutveckling än pojkar i flera ämnen. Flickorna har framför allt tappat i ämnet matematik, där pojkarna nu har ett högre snittbetyg än flickorna.

Mätt i andel behöriga till gymnasieskolan ses under tioårsperioden en minskning för båda könen. Men minskningen är större bland flickorna, från 87 till 84 procent behöriga. Bland pojkarna har andelen minskat från 84 till 83 procent.

Källa: Skolverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingFlickor har försämrat sina skolresultat, visar en ny rapport från Skolverket. Foto: Viktoria Bank/TT
Flickor har försämrat sina skolresultat, visar en ny rapport från Skolverket. Foto: Viktoria Bank/TT
Inrikes

Flickors skolresultat försämras – ”oroande”

Anna Lena Wallström/TT

Flickors skolresultat har – kanske oväntat för många – försämrats de senaste åren, enligt en ny rapport.

– Det är väldigt oroande, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.

Myndighetens rapport Könsskillnader i skolresultat pekar på en ny trend. Visserligen presterar flickorna fortfarande bättre än pojkarna, men skillnaden har krympt. Det beror främst på att flickorna har backat. Det syns i såväl niondeklassarnas betyg som i behörighet till gymnasieskolan.

Mönstret syns även på mellanstadiet och i gymnasieskolan, enligt Skolverkets rapport.

Flickornas försämrade resultat oroar, säger Lars Thornberg.

– Det här är ju en ny trend och någonting som vi behöver uppmärksamma. Om utvecklingen fortsätter måste vi stoppa den.

Trivs sämre

Rapporten visar att det främst är flickor med svensk bakgrund som försämrat sina skolresultat, och det gäller oavsett social bakgrund.

Skolverket nämner en rad faktorer som kan ha inverkat, som att att flickor trivs sämre i skolan och känner ökad stress. Sömnsvårigheter, nedstämdhet och huvudvärk är mycket vanligare bland flickor än bland pojkar.

– Pandemin är också en faktor. I våra studier gällande den såg vi att flickor var mer påverkade i sitt psykiska mående än vad pojkarna var. Det kan också handla om sociala medier, där fler flickor är höganvändare. Det kan kopplas till hur de mår och hur de presterar i skolan, säger Lars Thornberg.

Matematik ett problem

Skolverket pekar på att flickornas försämrade resultat till stor del kan förklaras av de tappat i ämnet matematik. Där har nu pojkarna i årskurs 9 ett högre snittbetyg än flickorna.

Även i den internationella kunskapsmätningen Timss har de svenska pojkarna bättre resultat i mattedelen än vad flickorna har. Samma mönster syns på internationell nivå.

Samuel Sollerman, forskare i kunskapsmätningar i matematik vid Stockholms universitet, påpekar att resultaten inte är entydiga. I den senaste Pisamätningen presterade pojkar och flickor på samma nivå i matematik.

– Men det är intressant att betygen ändå har gått ned för flickorna. Det är något som behöver beforskas vidare, säger han.

Han lyfter också att flickor har mer negativa känslor för matematikämnet.

– Elever i årskurs 8 har mycket mer negativa känslor och lägre motivation än vad de hade i årskurs 4, och det gäller framför allt flickorna. Det är oroväckande – vad är det vi måste förändra i skolan? För så kan vi inte ha det, säger Samuel Sollerman.

Resultat i siffror

Betyg: År 2015 hade flickorna i årskurs 9 ett genomsnittligt meritvärde på 238. Pojkarna hade 212, en skillnad på 26 poäng.

År 2024 hade flickornas poäng minskat till 237, och pojkarnas poäng ökat till 219. Skillnaden hade krympt till 18 poäng.

Flickor har haft en sämre resultatutveckling än pojkar i flera ämnen. Flickorna har framför allt tappat i ämnet matematik, där pojkarna nu har ett högre snittbetyg än flickorna.

Mätt i andel behöriga till gymnasieskolan ses under tioårsperioden en minskning för båda könen. Men minskningen är större bland flickorna, från 87 till 84 procent behöriga. Bland pojkarna har andelen minskat från 84 till 83 procent.

Källa: Skolverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025