Flickors skolresultat har – kanske oväntat för många – försämrats de senaste åren, enligt en ny rapport.
– Det är väldigt oroande, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.
Myndighetens rapport Könsskillnader i skolresultat pekar på en ny trend. Visserligen presterar flickorna fortfarande bättre än pojkarna, men skillnaden har krympt. Det beror främst på att flickorna har backat. Det syns i såväl niondeklassarnas betyg som i behörighet till gymnasieskolan.
Mönstret syns även på mellanstadiet och i gymnasieskolan, enligt Skolverkets rapport.
Flickornas försämrade resultat oroar, säger Lars Thornberg.
– Det här är ju en ny trend och någonting som vi behöver uppmärksamma. Om utvecklingen fortsätter måste vi stoppa den.
Trivs sämre
Rapporten visar att det främst är flickor med svensk bakgrund som försämrat sina skolresultat, och det gäller oavsett social bakgrund.
Skolverket nämner en rad faktorer som kan ha inverkat, som att att flickor trivs sämre i skolan och känner ökad stress. Sömnsvårigheter, nedstämdhet och huvudvärk är mycket vanligare bland flickor än bland pojkar.
– Pandemin är också en faktor. I våra studier gällande den såg vi att flickor var mer påverkade i sitt psykiska mående än vad pojkarna var. Det kan också handla om sociala medier, där fler flickor är höganvändare. Det kan kopplas till hur de mår och hur de presterar i skolan, säger Lars Thornberg.
Matematik ett problem
Skolverket pekar på att flickornas försämrade resultat till stor del kan förklaras av de tappat i ämnet matematik. Där har nu pojkarna i årskurs 9 ett högre snittbetyg än flickorna.
Även i den internationella kunskapsmätningen Timss har de svenska pojkarna bättre resultat i mattedelen än vad flickorna har. Samma mönster syns på internationell nivå.
Samuel Sollerman, forskare i kunskapsmätningar i matematik vid Stockholms universitet, påpekar att resultaten inte är entydiga. I den senaste Pisamätningen presterade pojkar och flickor på samma nivå i matematik.
– Men det är intressant att betygen ändå har gått ned för flickorna. Det är något som behöver beforskas vidare, säger han.
Han lyfter också att flickor har mer negativa känslor för matematikämnet.
– Elever i årskurs 8 har mycket mer negativa känslor och lägre motivation än vad de hade i årskurs 4, och det gäller framför allt flickorna. Det är oroväckande – vad är det vi måste förändra i skolan? För så kan vi inte ha det, säger Samuel Sollerman.